Bedömning av muntlig kommunikation i engelska kan vidareutvecklas

Lärare uppmärksammar en stor bredd av elevers muntliga kommunikativa kompetens när de bedömer nationella prov i engelska. Men det finns förbättringspotential när det gäller samstämmighet i bedömningarna och det praktiska genomförandet. Det visar Linda Borgers avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som gymnasielärare i engelska och svenska och har hela tiden haft ett stort intresse för bedömningsfrågor och bedömningens pedagogiska funktion. Men också uppgiften att skapa en likvärdig och rättvis bedömning, vilket de nationella proven ska bidra till. Under min doktorandutbildning fick jag möjlighet att vidareutveckla det här intresset.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om den muntliga delen av det nationella provet i engelska på gymnasiet. Bedömning av muntlig språkkompetens är ett underutforskat område och jag tyckte att det var spännande att undersöka det djupare. Det muntliga provet sker i form av ett samtal, oftast mellan två elever.

– Det är en sammanläggningsavhandling med tre olika studier där den gemensamma nämnaren är bedömarperspektivet av de muntliga proven. Jag har undersökt hur bedömningen går till och hur lärare tänker och vad man uppmärksammar i elevernas samtal. I den första studien tittade jag på bedömarvariation och på hur god bedömaröverensstämmelsen var. Jag tittade även på vilka aspekter av elevprestationerna som lärare uppmärksammar och väver in i sin bedömning. I den andra studien djupdök jag mer i hur lärare bedömer och tolkar det som kallas för interaktionskompetens. Det handlar om förmågan att samtala och hålla liv i ett samtal som en del av en grupp eller ett par.

– Båda studierna bygger på sex ljudinspelade parsamtal från det nationella provet. Samtalen bedömdes av 17 gymnasielärare i engelska från olika skolor i olika delar av Sverige. Jag hade även 14 internationella bedömare från Finland och Spanien. De bedömde samma elevsamtal utifrån GERS, som är ett europeiskt ramverk. Våra kurs- och ämnesplaner i språk är anpassade till GERS därför var det intressant att få med de internationella bedömarna. Samtliga lärare i studien fick skriva ett sammanfattande omdöme och ge ett helhetsbetyg för varje individuell elevprestation.

– Den tredje studien är en enkätstudie där jag gick ut till ett slumpmässigt urval av gymnasieskolor med en enkät som bland annat handlar om det praktiska genomförandet av den muntliga delen av det nationella provet i engelska. Skolverket framhåller att den lämpligaste organisationen av de muntliga delproven kan se olika ut på olika skolor. Därför tyckte jag att det var intressant att undersöka lite mer ingående hur man gör i praktiken och vilka konsekvenser detta får. Enkäten besvarades av 267 gymnasielärare i engelska.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det muntliga delprovet ger möjlighet att pröva elevernas muntliga förmåga på ett brett och representativt sätt i förhållande till kurs- och ämnesplaner. Bedömarna uppmärksammar en stor bredd av både språkliga och innehållsliga aspekter i elevsamtalen, inte minst vad gäller strategier för att bidra till och föra interaktionen framåt. Men det elevinteraktiva provformatet är komplext att bedöma och resultaten visar på en viss bedömarvariation vilket också framkommer i internationell forskning kring samma tema. Jag ger förslag på hur man skulle kunna lyfta och förstärka samstämmigheten i bedömningarna.

– Skolverket rekommenderar att man ska arbeta med sam- och medbedömning av nationella prov vilket lärarna i studien generellt är positiva till. Men enkäten visar att så många som 42 procent av lärarna bedömer de muntliga proven i engelska på egen hand på grund av tidsbrist och hög arbetsbelastning. Så det finns ett behov av att ge lärare bättre förutsättningar att vidareutveckla arbetet med sambedömning och medbedömning. Dessutom visar enkäten att 62 procent av lärarna upplever att de inte får tillräckligt med stöd från skolledningen för att organisera och genomföra de muntliga proven. Det visar på ett behov av mer administrativt stöd.

Vad överraskade dig?

– Att så många som 62 procent av lärarna i enkäten angav att de inte fick tillräckligt stöd från skolledningen i att organisera och genomföra de muntliga proven. Det är viktigt att organisationen av de muntliga delproven, i enlighet med Skolverkets anvisningar, ses som en angelägenhet för hela skolan och inte lämnas åt enskilda lärare att ta hand om.

Vem har nytta av dina resultat?

– Språklärare inom olika skolformer kan ha nytta av resultaten som har en tydlig koppling till undervisning och bedömning av muntlig språkfärdighet i klassrummet. Förhoppningen är att avhandlingen kan bidra till att stärka lärares bedömningskompetens och visa på behov av fortsatt kompetensutveckling och kollegialt samarbete. Beslutsfattare och skolledare är också en viktig målgrupp. Även det språkdidaktiska och pedagogiska forskningsområdet har nytta av avhandlingen i och med att det har gjorts få studier som tittar på bedömares slutprocesser och hur man tolkar kunskapskrav och styrdokument.

Åsa Lasson