Bättre lärande med öppna laborationer

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Genom jobbet som lärare och lärarutbildare och som fortbildare av kemilärare. Där har jag konfronterats med kemilaborationer och sett att de traditionella laborationerna inte är så värdefulla som de skulle kunna vara.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om öppna laborationer där eleverna själva ska planera, lösa, praktiskt genomföra och analysera uppgifterna. Laborationerna sker i kombination med så kallade V-diagram, det är en anteckningsteknik som synliggör vad man vill ta reda på, hur man går tillväga, vilket resultat som uppnås och vilken teori som det kan kopplas till. Det är samma typ av diagram som kan användas inom forskning och syftet är att tydliggöra vad man håller på med. I studien ingår 21 elever i klass 7 som jobbat med öppna laborationer i sin kemiundervisning.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Eleverna uppfattade öppna laborationer som betydligt mer intressanta än de traditionella kokbokslaborationerna där eleverna ska följa en given beskrivning. De öppna laborationerna krävde att eleverna själva tänkte ut hur uppgiften skulle utföras, vilket de flesta upplevde som positivt. Uppgiften blev en utmaning som gav eleverna en stor tillfredsställelse när den var utförd. De stärktes i sin egen självuppfattning när de såg att deras egen förmåga räckte till för att lösa uppgiften. Negativa aspekter är att grupprelaterade problem kan uppstå eftersom öppna laborationer bygger på nära samarbete mellan eleverna och det här måste man som lärare vara vaksam på. Lite av poängen med öppna laborationer är att de kan ge flera olika resultat och tanken är att det ska leda vidare till diskussioner. Men är man ute efter att eleverna skall upptäcka ett specifikt samband så kan öppna laborationer vara problematiska och då kan traditionella laborationerna vara att föredra. Vad som också tydligt framgår av studien är att interaktionen mellan elever blev mer intensiv i de öppna laborationerna. Det var intressant att se elevernas strävan att få hela gruppen att förstå uppgiften. Här var V-diagrammet ett stort stöd, det hjälpte eleverna att få struktur på uppgiften och hålla reda på vad de skulle fokusera på. De elever som hade störst problem med de öppna laborationerna var de med svag självuppfattning. De upplevde det svårt med uppgifter där det inte var givet vad de skulle göra. Öppna laborationer ställer också höga krav på lärarna och deras ämneskunskaper. Min avhandling visar att osäkra lärare med mindre ämneskunskap var mer negativt inställda och till öppna laborationer. Det här visar på ett behov av fortbildning för lärare.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Ja, att eleverna faktiskt själva kunde koppla ihop detta med att de lärde sig mer när de fick tänka till lite. Titeln i min avhandling lyfter också fram det:det var intressant, man måste tänka så mycket. Jag blev också överraskad hur bra elevgrupperna hanterade frågorna och löste problemen, diskussionerna höll ofta en hög nivå och lockade fram kunskaper som man kanske inte förväntade sig att de hade och som inte alltid var kopplad till kemiämnet. Glädjande var även att se elevernas uthållighet och engagemang för att försöka få hela gruppen att förstå, det vittnar om ett intresse.

Vem har nytta av dina resultat?

– Egentligen alla lärare. För uppgifter med öppna frågeställningar är ju inte specifikt för kemi eller ett visst stadium utan kan användas i många ämnen och på alla nivåer. Också V-diagrammen kan tillämpas oberoende av undervisningsämne.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Jag jobbar delvis också som läromedelsförfattare och hoppas därigenom att kunna påverka för att föra fram och öka intresset för öppna laborationer och V-diagram i kemiundervisningen.