Bättre kompetensutveckling om lärare själva får välja innehåll

Fakta

Peter Johannesson

Bor i Göteborg
Född år 1980

Disputerade 2024-06-14
vid Göteborgs universitet

Avhandling

Lärares lärande i gränslandet mellan skolans och vetenskapens praktiker. Aktionsforskning som socialt lärande

Varför blev du intresserad av ämnet?

− Intresset kommer från mina egna erfarenheter när jag som lärare har deltagit i olika former av kompetensutveckling eller skolförbättringsförsök och upplevt det som stimulerande. Jag har också varit med om att samarbete inte har fungerat, och det gjorde mig nyfiken på varför det ibland fungerar bra och ibland mindre bra när man ska lära tillsammans.

Vad handlar avhandlingen om?

− Om hur lärares lärande sker i vardagen på arbetsplatsen när de gemensamt arbetar med att förbättra sin undervisning genom aktionsforskning. Aktionsforskningsprocessen i avhandlingen går i korthet ut på att lärarna formulerar ett didaktiskt problem som de upplever i undervisningen och som de försöker förbättra, parallellt som de studerar problemet med vetenskapliga metoder för att utvärdera förbättringsförsöket. Skolans gemensamma förbättringsområde i avhandlingen handlar om att förbättra elevernas studiero. Man hade sett en samvariation mellan elevers lust att lära och upplevelse av god undervisning och studiero, så lärarna planerade en förbättringsåtgärd för att engagera eleverna mer i undervisningen. Jag har forskat på min egen skola och har haft en dubbel roll både som forskare och som processledare för lärarna som deltog.

− Avhandlingen handlar också om vilka möjligheter och svårigheter som kan uppstå med att förbättra undervisningen på vetenskaplig grund när forskning och lärares yrkeskunskap möts.

Vilka är de viktigaste resultaten?

− De viktigaste resultaten handlar om gruppens betydelse för att lärandeprocesser ska fortgå så att man får nya insikter om praktiken och att arbetet faktiskt leder till nya lärdomar. Det är tre olika kontexter som behöver samverka för att en lärandeprocess ska bidra till nya insikter – klassrumspraktiken, där läraren ofta är ensam med sina elever, den sociala kontexten där man träffar kollegorna och slutligen den vetenskapliga metoden.

− Om arbetet ska upplevas som meningsfullt så menar jag också att det är viktigt att lärare får vara aktiva deltagare och vara med och fatta beslut om kompetensutvecklingens innehåll. Det är vad aktionsforskning bidrar med eftersom lärarna får utgå från dilemman eller problem de upplever i klassrummet. Det är inte någon annan som har bestämt vad som är viktigt att jobba med.

− Resultaten visar också att det är viktigt att vara nyfiken på varandras kompetenser om man vill få till ett samarbete mellan akademi och skola. Man måste våga blotta sin osäkerhet och vara öppen för det man inte vet och utforska det tillsammans.

Man måste våga blotta sin osäkerhet och vara öppen för det man inte vet och utforska det tillsammans.

Peter Johannesson

Vad överraskade dig?

− I forskningen på fältet finns det väldigt tydliga beskrivningar av vad som kännetecknar lärandegemenskaper på framgångsrika skolor. Man vet att det måste finnas en samsyn och att man måste jobba ihop. Men just hur lärandeprocesserna utvecklas är inte lika väl beskrivet, så det var väldigt intressant att få syn på hur processen går till och se hur komplex den är.

Vem har nytta av dina resultat?

− Skolledare och processledare på skolor som jobbar med att underlätta lärares lärande, men även lärare som själva deltar i någon form av kollegialt lärande eller fortbildning, och forskare som jobbar med samverkan med skolor. Även aktörer som tillhandahåller fortbildning och kompetensutveckling i skolor kan ha nytta av resultaten.