Bättre klassrumsdiskussioner i matematik
Flervalsuppgifter kan leda till produktiva helklassdiskussioner i matematik. Det visar Patrik Gustafssons avhandling som innehåller tre designprinciper som kan ligga till grund för diskussioner med hög elevdelaktighet.
Bor i Västerås
Född år 1974
Disputerade 2023-12-13
vid Mälardalens universitet
Support for productive whole-class discussions in mathematics. Developing and exploring frameworks in the context of classroom response systems
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag är lärare i grunden. För nästan 20 år sedan testade jag något som då var ganska nytt, clickers, alltså att elever fick svara på digitalt ställda frågor via handkontroller. Det visade sig att det gjorde att eleverna ville prata mer om uppgifterna. Samtidigt upptäckte jag att det fanns utmaningar i att skapa bra uppgifter och att leda klassrumsdiskussioner på ett bra sätt. Det fanns en lucka i forskningen om flervalsfrågor och att skapa klassrumsdiskussioner.
Vad handlar avhandlingen om?
– Det handlar om olika typer av stöd för att få till produktiva helklassdiskussioner i matematik med hög elevdelaktighet. Elevernas tänkande ska vara en resurs för lärandet i klassrummet.
– Avhandlingen utvecklar, testar och utvärderar olika designprinciper för att konstruera flervalsuppgifter och metoder för att leda klassrumsdiskussioner. Jag har arbetat tillsammans med lärare både i Sverige och England för att utvärdera och sätta ord på designprinciperna.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Det är en utveckling av tre designprinciper för att skapa flervalsuppgifter för produktiva helklassdiskussioner, ett ramverk som tydliggör hur man kan gå tillväga. Principerna är i korthet:
- En princip för att utveckla begreppslig kunskap i matematik. Det handlar om olika egenskaper som uppgifter bör ha, till exempel att de bör vara ganska utmanande och skapa en spridning av elevsvar för att uppnå dynamik i diskussionerna.
- En princip för att förstå matematiska procedurer. Ett exempel är att låta elever värdera och analysera fiktiva elevsvar. När man samtalar om svaren öppnar det för förståelse av proceduren.
- En princip för att fånga upp vanliga missuppfattningar och misstag. Där arbetar man med frågor som bygger på vanliga fel som elever gör på grund av missuppfattningar. Ett exempel kan vara att fråga om vad hälften av 1/6 är. Ett vanligt elevsvar är 1/3, som bygger på en vanlig missuppfattning. Missuppfattningarna blir en utgångspunkt för diskussion.
Jag blev överraskad av att det fanns en så stor potential i diskussioner om matematiska procedurer, till exempel samtal om varför något fungerar eller inte fungerar.
Patrik Gustafsson
Vad överraskade dig?
– Jag blev överraskad av att det fanns en så stor potential i diskussioner om matematiska procedurer, till exempel samtal om varför något fungerar eller inte fungerar. Det blev bra diskussioner i klassrummen.
Vem har nytta av dina resultat?
– Matematiklärare kan använda designprinciperna med tillhörande konkreta exempel och uppgifter. Lärare som vill lära sig mer om att leda helklassdiskussioner i matematik skulle också kunna få exempel och fördjupning om olika handlingar som kan användas i diskussionerna för att få till en produktiv helklassdiskussion. Läromedelsförfattare kan bygga in resultaten i läromedel, och lärarutbildare kan använda resultaten i utbildning av blivande lärare.