Barns sätt att hantera moraliska frågor synliggjort

Barn tar inte bara över vuxnas regler och perspektiv på det sociala samspelet utan är också själva aktiva i sitt sätt att hantera moraliska frågor. I sin avhandling har Magnus Karlsson synliggjort barns eget moraliska arbete.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Förskolans värld består av en mängd sociala möten. I dessa möten hanterar barnen ofta frågor om hur man bör agera, vad som är rätt och fel och gott och ont? Det kan vara ganska subtilt och detta interaktionella arbete intresserar mig.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har studerat det moraliska arbete som barn gör sinsemellan, men även tillsammans med förskolans personal. Vad händer i vardagliga situationer, som då barnen spelar sällskapsspel eller leker, om någon upplevs agera ”fel” och mot reglerna? Två artiklar handlar om barnens egna moraliska arbete och hur de agerar i leken och den tredje om hur vuxna tillsammans med barn hanterar problem som kommit upp i barnens lek.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att jag kunnat synliggöra förskolebarns moraliska arbete. Barn tar inte bara över vuxnas regler och perspektiv på moral utan är aktiva i sitt sätt att hantera moraliska frågor. Detta moraliska arbete är tätt knutet till hur barn organiserar sin lek och sina kamratrelationer. Vissa menar att det finns en fara i att skilja på barn och vuxnas moral, eftersom de deltar i samma kultur. Och visst, vi ska inte skilja för mycket på det, men barn leker mycket själva och hanterar frågor vuxna inte alltid har inblick i. Barns moralarbete kan också skilja sig från vuxnas då de i sin lek hanterar regler och moralfrågor för sina relationer och sin lek.

Vad överraskade dig?

– Fördelen med video, som jag använt, är att kunna studera situationer flera gånger. Det lärde mig hur subtilt det här kan vara och hur barnen använder såväl verbala som kroppsliga och rumsliga resurser. En förmiddag följde jag till exempel tre flickor och hur de organiserar sin lek och sina relationer över tid mellan olika aktiviteter under utevistelsen. En av dem nekas flera gånger att vara med trots att hennes försök kan ses som väl avvägda. Hon går till exempel och hämtar saker åt de andra men när hon kommer tillbaka har de en överenskommelse, som de inte delger henne, att en stubbe fungerar som gräns mot hennes försök att få tillträde. På håll kan det se ut som att flickan inledningsvis är med men egentligen är hon inte det. Sen trappas konflikten upp. Från att ha avvisats med ganska subtila resurser så övergår det till en handgriplig fysisk konflikt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Vuxna i förskolan som kan få kunskap och bli medveten om det moraliska arbetet som ständigt pågår mellan barn och hur de hanterar normer för sina relationer. Även lärarutbildningen kan ha nytta av detta.

Annika Larsson Sjöberg