Barns läsande förr i tiden

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det var en samling gamla intervjuer som gjorde att jag fick upp intresset. En samling intervjuer med äldre folkbildare och andra med intresse av folkbildning och läsning under perioden 1900-1940. Frågorna rör sig bland annat kring läsning i barndomen, vad de läste, om det fanns böcker hemma och hur läsandet i skolan såg ut. Vissa intervjuer innehåller utförlig information om detta. Informanterna minns hur de som barn upplevde läsning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur informanterna, som barn, faktiskt upplevde sin läsning och hur de beskriver sin läsning. Materialet ger tillgång till en erfarenhetsvärld som vi inte får tillgång till genom barnböcker eller den tidens ledande pedagoger.
– Avhandlingen är delvis explorativ. Jag driver vissa tester, men försöker också vara öppen för vad som anses viktigt i materialet. Forskning på detta material är inte särskilt vanligt.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag ser tydligt i mitt material hur läsandet hänger samman med olika sociala förhållanden. På den tiden var vuxna mer auktoritära i många sammanhang. Samhällsekonomin innebar att barns och ungas läsning kunde betraktas som något onyttigt. Lärare och föräldrar kunde förvänta sig att detta barn ska ha ett kroppsarbete. Och lärare kunde tycka det var meningslöst att slå i uppslagsböcker. I dag behöver vi en välutbildad arbetskraft, läsning blir något nyttigt.
– Det är intressant också i relation till dagens diskussion om läsande, när vi ser att ungdomars läsförståelse tycks försämras, och hur vi sätter det i samband med nya tekniker. Dagens snabba tekniska utveckling är viktig, men man bör även ta hänsyn till sociala och ekonomiska aspekter.

Vad överraskade dig?

– Jag visste inte vad jag skulle vänta mig, men en intressant iakttagelse är hur läsandet i Sverige var förankrat i religiösa traditioner. Sådana spår syns i materialet. Det var syndigt att läsa vissa typer av litteratur. Bibeln var en viktig källa med spännande berättelser – inte bara som rättesnöre – i miljöer där det fanns ont om annan underhållande litteratur.

Vem har nytta av dina resultat?

– Mina resultat blir en sorts kontrast- och jämförelsepunkt, en liten pusselbit. Vi behöver forska mer om läsandets historia. Detta för att få olika historiska jämförelsemöjligheter. Vad händer med läsvanorna i dag? Vissa förändringsprocesser sträcker sig långt tillbaka i tiden. De är svåra att få syn på om vi inte längre har ett längre tidsperspektiv.