Barns egna frågor styr lärandet i förskolan
Född år 1958
i Lönsboda, Skåne
Disputerade 2013-11-15
vid Göteborgs universitet
Att skapa läroplan för de yngsta barnen i förskolan. Barns perspektiv och nuets didaktik.
Förskollärare lyssnar in varje barn och tar tillvara deras intressen, men eftersom det är många olika barn blir kommunikationen mellan barn och förskollärare fragmentarisk. Barnens förutsättningar för omsorg och lärande riskerar att begränsas i stället för att utvecklas, visar Agneta Jonssons forskning.
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag har intresserat mig för förskolefrågor under alla mina yrkesår. Först som förskollärare och sedan som lärarutbildare. Intresset för de yngsta barnen i förskolan har intensifierats av det faktum att fler barn är i förskolan och tillbringar en stor del av sin barndom där. Förskolans uppdrag har också förtydligats under de senaste åren och lärarna i förskolan har fått större betydelse för barns lärande och utveckling.
Vad handlar avhandlingen om?
– Det som skrivs i måldokumentet i förskolans läroplan kan vara mycket olikt det som sägs och görs i praktiken. Avhandlingen handlar om vilka villkor för barns lärande och utveckling som förskollärarna bidrar med. Den handlar också om vad förskollärares kunskaper och attityder kan få för betydelse för deras möjligheter att närma sig och beakta de yngsta barnens perspektiv. Det är de yngsta barnen i förskolan, mellan 1-3 år, som är i fokus i studien.
– Studien väcker också frågor kring vad det innebär att det finns gemensamma beskrivningar för barn i åldrarna 1-5 i läroplanen. Det kanske inte är helt självklart att man kan hantera frågor på samma sätt i alla åldrar.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Det blev synligt att lärares lyhördhet för barns egna intressen var stor. Det bidrar till att förskollärarna utför sitt arbete utifrån nuets förutsättningar. De lyssnar in varje barn och tar tillvara deras intressen, men eftersom det är många olika barn innebär det att man pratar om olika saker hela tiden. Det resulterar å ena sidan i att alla barn kan känna sig sedda och inkluderade men å andra sidan kan det vara svårt för barnen att förstå och delta aktivt i det man pratar om.
– Förskollärarnas förhållningsätt inspirerar barnen att vara tydliga aktörer men det finns kvalitativa skillnader i hur de bemöter barn, och hur det innehåll som barnen intresserar sig för blir tillvarataget.
Vad överraskade dig?
– Förskollärare är fokuserade på att alla barn ska få delta och kommunikationen mellan barnen och förskollärarna framstår därför som fragmentarisk. Om läraren kommunicerar med fem barn i åldrarna 1-3 och alla vill prata om olika saker så är det svårt för alla barn att få en förståelse om det man pratar om. Det blir lösryckt och svårt för förskollärare att gå på djupet och spinna vidare. Det visar hur komplext det är att arbeta utifrån en läroplan i förskolan där allt innehåll förväntas komma med även för de yngsta.
Vem har nytta av dina resultat?
– Dels andra forskare, mina resultat är ett bidrag till forskningen om de yngsta barnens villkor i förskolan. Men även personer på olika beslutsnivåer alltifrån förskolan till politiker.
Åsa Lasson