Barnens röster viktiga i hälsofrämjande projekt

Lugnare klassrum, mindre nedskräpning, störande ljud och förstörelse. Det är konkreta resultat av ett flerårigt hälsofrämjande projekt i Karlstads grundskolor som Louise Persson granskar i sin avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av hälsofrämjande arbete i skolan och att lyfta barnperspektivet är något jag verkligen brinner för. Det finns tydliga kopplingar mellan hälsa, utbildning och framtidsmöjligheter, därför känns ämnesvalet givet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en studie om ett hälsofrämjande projekt i Karlstads kommuns grundskolor under åren 2006-2012. Projektet genomfördes med stöd av dåvarande Folkhälsoinstitutet och syftade till att främja elevers välmående och förbättra skolmiljön på olika plan, inte minst psykosocialt. Insatserna riktades främst mot utbildning till lärare, exempelvis ledarskap och att lyfta elevers psykosociala och emotionella förmågor och deras positiva sidor överlag.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att skolmiljön i Karlstads grundskolor blev mycket bättre efter projektet. Jag har jämfört elevenkäter i årskurs 9 i Karlstad med elevenkäter andra kommuner i Värmland. Resultaten visar att Karlstadselevernas upplevelse av ”bråk och stök i klassrummet” är signifikant mycket mindre mellan åren 2006-2011 jämfört med de andra kommunerna. Stora skillnader framkommer också vad gäller nedskräpning, buller och förstörelse som minskade betydligt i Karlstad under projekttiden jämfört med andra kommuner i Värmland. Detta trots av de andra kommunerna arbetade med liknade insatser fast inte lika intensivt som i Karlstad.

– Mina resultat visar också att det är oerhört viktigt att lyssna på barnen vad gäller trivsel och miljö i skolan. Många barn pratar om att de vill ha en bättre miljö och föreslår exempelvis skyltar i skolan som påminner om ordningsregler. Eleverna efterlyser fler lärare och vuxna i korridorer och på skolgården men pekar också på att rektorn borde besöka klassrummen oftare. ”De ska sluta dricka kaffe”, säger en elev. Barnen önskar vidare att lärarna pratar mer med dem och att de frågar elever som ser ensamma ut om de vill vara ensamma eller kanske känner sig utstötta. Vänskapsövningar, utomhusundervisning och mer varierad undervisning som är bättre anpassade till dem själva önskas. ”Inte bara lära genom att skriva med penna på ett papper”. Men barnen ser även sitt eget ansvar och menar att de kan bli bättre på att stötta varandra och skapa en lugnare klassrum. Ett tydligt önskemål är en bättre fysisk skolmiljö och fler saker att göra på rasten som lockar till gemensamma lekar, exempelvis kamratgungor.

– Min studie visar att projektet i Karlstad ledde till en förbättrad skolmiljö, framför allt psykosocialt. Detta ska jämföras med andra studier som visar att i landet som helhet pekar trenden i motsatt riktning – skolmiljön upplevs som allt stökigare.

Vad överraskade dig?

– Att barnen har så mycket kloka åsikter vet vi. Men att de verkligen längtar efter att bli lyssnade på och vill ta del av forskningsresultat var något nytt för mig. Det är alltid viktigt att ta med barnen i planeringen av hälsofrämjande arbete som rör barn.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar med skolfrågor – från pedagoger till skolpolitiker och elevhälsan. Men också forskningen.

Susanne Sawander