Barnens egna initiativ viktiga

Hur blev du intresserad av ämnet?

– När jag började doktorera så tyckte jag att mycket av den litteraturen jag läste handlade om läs- och skrivsvårigheter. Men jag kände att jag ville börja i något positivt och då föll det sig väl att börja med tidiga läsare, alltså barn som börjat läsa innan skolstarten. Det är lite spännande hur det kommer sig att vissa barn jättetidigt blir intresserade av att läsa. Redan när jag jobbade som lärare var jag intresserad av de barn som kan mycket av det som de ska lära sig i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om läsutveckling hos tidiga läsare i jämförelse med klasskamrater och andra elever i skolår tre i en kommun. Jag har mätt läsutvecklingen genom test vid fyra tillfällen: från skolstarten i år ett till hösten år tre. De tidiga läsarnas klasskamrater har jag delat in två grupper; medelgoda läsare som kunde läsa kortare meningar och de som inte kunde läsa alls vid skolstarten.
Den handlar också om lärandemiljön i hemmet och i skolan med utgångspunkt i de tidiga läsarna och om faktorer i hemmiljön hos de tidiga läsarna som kan ha betydelse för en gynnsam läsutveckling. Jag har intervjuat föräldrarna och haft informella samtal med de tidiga läsarna, 13 stycken. Jag har också intervjuat föräldrar till de medelgoda läsarna om hemmiljön och i jämförande syfte har jag skickat en enkät till föräldrar till femåringar rörande läs- och skrivaktiviteter i hemmet.
När det gäller lärandemiljön i hemmet vill jag kunna ge en beskrivning hur den ser ut för de tidiga läsarna. Här ville jag också lista aktiviteter och samspel i familjerna som kan vara till nytta för andra när det gäller läsutveckling hos barn. Jag försöker ha ett helhetsperspektiv på barnet och har därför tittat på både hemmiljö och skolmiljö. Det man gör i de olika miljöerna hänger ihop.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– De tidiga läsarna hade sin stora läsutvecklingsperiod innan skolstarten, medan de medelgoda hade det under skolår ett och två. De som inte kunde läsa när de började skolan hade sin stora utveckling under år två och tre.
Det test jag gjorde med samtliga elever i år tre visade att de tidiga läsarna fortfarande låg bland dem som presterade bäst, men det gjorde också 60 procent av kommunens övriga elever i år tre.
Läsning är en naturlig del av livet hemma hos de tidiga läsarna. Hemmiljön präglas främst av att det är barnen själva som tar initiativ till olika läs- och skrivaktiviteter. Deras eget intresse och motivation driver dem till att läsa. Här finns det föräldrar och ofta äldre syskon som fungerar som goda läsförebilder och som diskuterar och samtalar. Föräldrarna visar intresse för barnens vilja att utveckla sin läs- och skrivförmåga, de besvarar barnens frågor, finns där som hjälp och stöd, men utan att pusha på. I de tidiga läsarnas familjer samtalade man också mycket om olika saker som händer runt om i världen, inte bara vardagliga saker.
När det gäller skolmiljön jobbade de flesta lärarna jag intervjuade ganska traditionellt med läsinlärning. Det är svårt att jämföra hemmiljön och skolmiljön åtminstone när det gäller de tidiga läsarna. I hemmiljön var det så tydligt att det var deras intresse och motivation som styrde, i skolan blir det så mycket annat som styr, till exempel skollag, läroplan, kursplan, läromedel och relationen till lärare och kamrater.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– En del av lärarna i studien uppgav att de inte riktigt vet hur de ska jobba med att de tidiga läsarna fortsätter att utveckla sin läsning. Lärarna uppgav att de skulle behöva mer kunskaper kring det. Om man tittar på läroplanen säger den att alla barn ska få utvecklas efter sin egen takt och förmåga. Och det ska förstås även gälla för dem som kan mycket när de börjar skolan.
Det är också flera lärare som sagt att de tidiga läsarna inte ville sticka ut bland sina klasskamrater. Det kanske inte är accepterat i svenska skolan, eller så vill man vara precis som de andra och jobba med samma saker. Det är lite tråkigt. Jobbar man individualiserat borde det inte vara konstigt att man jobbar med olika saker och utvecklas olika.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare och förskollärare behöver fundera kring de här barnen som redan kan läsa. Skolledare också eftersom de är ansvariga för verksamheten och för att se till att alla har möjlighet att utvecklas utifrån där de står.
Jag tänker mig också att föräldrar kan ha nytta av att se hur de tidiga läsarnas föräldrar gör. Det är ju egentligen inga stora, omvälvande saker. Fler barn skulle kunna få den här gynnsamma starten i hemmiljön.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Jag hoppas att man lyfter upp den här gruppen av barn och samtalar kring dem. Hur ska vi bemöta dem? Jag hoppas också att man funderar mer kring lärandemiljöer, både i hemmet och i skolan. Kanske finns saker man kan ta till sig från hemmiljön och tvärtom.
Jag hoppas att man tänker på att ha en helhetssyn på barnet, att det är ett och samma barn oavsett var det befinner sig. Det som görs hemma, på fritiden och i skolan hänger ihop och formar barnet.