Barn med samisk bakgrund känner sig utsatta
Samiska skolbarn mår sämre än svenska skolbarn i genomsnitt. Varannan ung same har någon gång blivit illa behandlad på grund av sitt etniska ursprung.
Lotta Ommas avhandling om unga samer i dagens Sverige vittnar om en etnisk diskriminering vi sällan talar om.
Född 1952
uppvuxen i Eksjö
Disputerade 2013-02-05
vid Umeå universitet
Ung same i Sverige: Livsvillkor, självvärdering och hälsa
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag är gift med en renskötande same och vi har tre barn tillsammans. Intresset väcktes även genom mitt jobb som psykolog på Bup i Gällivare/Kiruna. En rad självmord bland unga män vållade en oro i det samiska samhället och jag ville ta reda på mer om hur unga samer egentligen mår.
Vad handlar avhandlingen om?
– Om hur det är att vara ung same i Sverige i dag utifrån en rad aspekter som självbild, levnadsvillkor och hälsa. Avhandlingen utgår från två enkäter, en bland samiska skolbarn 13-18 år samt en för unga vuxna 18-28 år. Alla som deltog har en självvald samisk identitet genom att de gick i samisk skola eller på ett annat sätt tog ställning för sitt ursprung.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Båda åldersgrupperna vittnade tydligt om en utsatthet. Hälften av alla i den äldre gruppen rapporterade om att de någon gång blivit illa behandlade på grund av sin samiska härkomst. 25 procent av de mellan 13-18 år hade någon gång känt sig orättvist behandlade av lärare i skolan på grund av sin samiska bakgrund. Unga samer känner sig ofta tvingade att försvara sin existens och kultur. De ställs ofta till svars, inte sällan utifrån felaktiga påståenden, som exempelvis att det är samernas fel att man inte får köra snöskoter överallt.
– Okunskapen om samer och samisk historia är stor. En ungdom påpekade: ”Vi får lära oss mer om Amerikas indianer än om svenska samer i skolan”. Ett annat viktigt resultat var att unga vuxna samer trots allt har en bättre fysisk hälsa än unga i genomsnitt. Jag tror att det bottnar i att ungdomarna upplever en stark känsla av tillhörighet och gemenskap.
Vad överraskade dig?
– Att så många som 50 procent har känt sig illa behandlade på grund av sitt ursprung. Etnisk diskriminering är en riskfaktor för psykisk ohälsa och ungdomarna med denna erfarenhet mådde också sämst.
Vem har nytta av dina resultat?
– Alla samiska ungdomar förstås! Avhandlingen har redan väckt mycket uppmärksamhet och jag hoppas nu att det händer något på riktigt. Det räcker inte med att lyfta ämnet och låta unga samer göra sig hörda. Något konkret måste göras för att förändra attityder och öka kunskapen om samer som ett urfolk i Sverige.
Susanne Sawander