Barn i samhällsvård behöver mer stöd i skolan

Risken att inte klara skolan är betydligt större för barn placerade i samhällsvård. Det visar Marie Berlin i sin avhandling och hon efterlyser konkreta, systematiska insatser i ett tidigt skede.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat med välfärdsstatistik i 30 år och när jag började på Socialstyrelsen var ett av mina första uppdrag att studera skolresultat bland barn som varit placerade i samhällsvård. Resultaten visade att de löpte en otroligt hög överrisk att inte klara skolan, vilket får stor inverkan på deras möjligheter senare i livet. Jag blev så klart engagerad i varför det är så, och vad vi kan göra för att förändra det.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har tittat på hur det går i skolan för alla barn i Sverige som varit placerade i samhällsvård, från sjuttiotalet och framåt. De långa tidsserierna och det faktum att studien omfattar alla barn i Sverige gör att resultaten inte går att vifta bort som lokala eller tillfälliga.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det svenska skolsystemet är tänkt att ge alla barn samma chans till utbildning, oavsett familjebakgrund, men det får inte de här barnen. Mer än hälften hade mycket låga eller ofullständiga betyg från grundskolan. Min forskning visar också att barnens resultat inte skiljer sig nämnvärt åt ifall de placeras i en högutbildad eller lågutbildad familj. Om ett barn, av olika orsaker, kommer efter i skolan redan från början så växer kunskapsluckorna fort. När barnet sedan placeras i familjehem tänker man att familjehemsföräldrarna ska sköta det hela. Men de har också många andra uppgifter att fylla, som att bygga en positiv relation med barnet. Barn med stora kunskapsluckor i olika skolämnen behöver också stora insatser för att fylla dessa, och då räcker det inte med det vanliga stödet som föräldrar förväntas klara av att ge. Därför måste andra aktörer komma in och hjälpa till med detta.

– En del tänker också att de placerade barnen är en liten grupp i samhället, men ungefär fem procent av alla barn och unga har varit placerade i samhällsvård någon gång under uppväxten och ungefär en procent under merparten av uppväxten. Det här är en grupp barn och unga som har höga risker att slås ut och få problem senare i livet. Om de dessutom saknar utbildning ökar det riskerna betydligt. Många har också svaga familjenätverk och saknar de kontakter som är så viktiga för att få jobb som inte kräver formell utbildning.

Vad överraskade dig?

– När barn placeras i tonåren har det redan börjat gå dåligt, men det går inte så mycket bättre för dem som placeras när de är yngre. De generella system som annars fungerat ganska bra i de nordiska länderna har inte varit tillräckliga för den här gruppen. Och så blev jag förvånad över hur stor andel de utgör inom andra marginaliserade grupper i samhället. En av studierna visade exempelvis att hälften av en grupp personer som vårdades för narkotikamissbruk hade varit placerade i samhällsvård under uppväxten, och av dem hade hälften placerats tidigt i barndomen.

Vem har nytta av dina resultat?

– De kan vara ett redskap för dem som jobbar med det här och ge argument för att det måste göras mycket mer för den här gruppen. Det behövs systematiska förändringar och riktiga, konkreta insatser. Vissa livssituationer och förutsättningar är svåra att påverka från samhällets sida, men utbildning är något vi kan jobba med och som har stor betydelse för barnen.

Annika Sjöberg