Barn berättar om sina liv
– Skolan är förknippad med repression men utanför skolan är kamraterna enkälla till stor glädje, säger Catharina Hällström som gått igenom insändare iKamratposten för sin avhandling ”Barns insändare i Kamratposten. Uttryck förvillkor i barns kulturella sammanhang”.
Född 1953
i Stockholm
Disputerade
2011-06-08
vid Stockholms universitet
Läs abstract och ladda ner avhandlingen nedan
Barns insändare i Kamratposten. Uttryck för villkor i barns kulturella sammanhang.
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag har arbetat som pedagogisk ledare för 6åringar och jag har tre barn själv, detgjorde att jag blev intresserad av barns villkor och hur barn yttrar sig om dem. Men attjag kom att studera Kamratpostens insändarsida var en slump.
Vad handlar avhandlingen om?
– Om hur barn i insändare till Kamratposten beskriver sin vardagstillvaro.Sammanlagt har jag gått igenom 1054 insändare från 1977, 1987, 1997 och 2007.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Genomgående är att det handlar om tillhörighet och om plats. Materialet beskriverbåde lustfyllda och olustiga erfarenheter och skribenterna lyfter fram betydelsen avatt tillhöra en familj, en kamratgemenskap och gruppen flickor respektive pojkar somavgörande för livstillfredsställelse. Olustiga erfarenheter handlar om att leva i familjersom inte fungerar eller att stängas ute i flick- och pojkgruppen. Insändarna visar ocksåatt det förs en diskussion inom flick- respektive pojkgruppen om rätten att få vara olikoch göra motstånd mot en könsordnad tillvaro, som att till exempel få gilla hårdrock fastman är tjej. Andra resultat är att far- och morföräldrar spelar stor roll, både positiv ochnegativ. Större roll än vad jag som forskare hade trott.
Vad överraskade dig?
– Det är mycket, till exempel att mammor tar så stor plats. Barnen beskriver att de älskarsina mammor och hur mammorna deltar i barnens liv på många olika sätt. Pappor äri stort sett frånvarande i materialet när det handlar om lustfyllda erfarenheter, menframträdande när barnförfattarna beskriver olustiga upplevelser och iakttagelser frånfamiljelivet. En annan sak är att i insändarna från 70 – och 80-talet skriver barnenom hur de njuter av naturen men det är något som helt försvunnit under 90-talet ochframåt.
Vem har nytta av dina resultat?
– Barnen, genom att vuxna tar del av vad som påverkar dem. Men också allasom arbetar i skolan genom att de får upp ögonen för hur repressiv skolan kanupplevas.