Både matematiskt och relationellt kunnande hos lärare viktigt i undervisningen

Fakta

Malin Gardesten

Bor i Kalmar
Född år 1972

Disputerade 2023-11-30
vid Linnéuniversitetet

Avhandling

Teaching for Inclusive Mathematics Education. Methodological, theoretical and empirical explorations

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som lärare i grundskolan i 17 år och har erfarenhet av de utmaningar som det innebär att undervisa den mångfald av elever som finns i ett matematikklassrum. Tidigare studier har visat att elever i matematiksvårigheter riskerar att exkluderas från en mer kvalitativ matematikundervisning som fokuserar mer på resonemang och problemlösning. Det här innebär att matematikundervisningen inte alls är så likvärdig som vi vill att den ska vara och det ville jag fördjupa mig i.

Vad handlar avhandlingen om?

– Bland annat om vilken roll lärares matematiska och relationella kunnande spelar för inkluderande matematikundervisning. Jag är intresserad av elevernas engagemang i matematik och deras deltagande i undervisningen. Det är en sammanläggningsavhandling där de två första delarna utforskar metodologiska och teoretiska aspekter av matematiskt och relationellt kunnande hos lärare. De två andra delarna utforskar både vad tidigare forskning säger om hur tvålärarorganiserad matematikundervisning kan bidra till inkludering, men också hur matematiskt och relationellt kunnande kommer till uttryck i matematikundervisningen, och hur elever blir inkluderade i matematik. Jag har varit ute i två klasser, en årskurs 3 och en årskurs 5, i olika kommuner där jag har följt undervisningen under ett år.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett resultat visar att vid de tillfällen när såväl matematiskt som relationellt kunnande kom till uttryck hos lärarna, kunde jag se rika exempel på att eleverna var didaktiskt engagerade och aktiva deltagare i matematikundervisningen. När det i huvudsak enbart var ett matematiskt kunnande som kom till uttryck, eller i huvudsak enbart relationellt kunnande, så var eleverna inkluderade rumsligt och socialt, men inte didaktiskt. Eleverna engagerade sig tillsammans med klasskamrater och lärare, men matematiken kom inte i fokus på samma sätt i de situationerna. 

– Lärarna i studien arbetade i ett tvålärarsystem och när jag studerade tidigare forskning kunde jag se att en tvålärarorganiserad matematikundervisning inte automatiskt leder till didaktisk inkludering där eleverna engagerar sig i ämnet matematik.

Verksamma lärare men också lärarutbildningen behöver känna till att både matematiskt och relationellt kunnande är av vikt i relation till inkluderande matematikundervisning.

Vad överraskade dig?

– Resultaten som handlar om tvålärarorganiserad matematikundervisning. Det matematiska och relationella kunnandet kunde visa sig på lite olika sätt i klassrummet. Dels kunde en och samma lärare uttrycka både matematiskt och relationellt kunnande, men det fanns också vissa exempel på att det nästan var uppdelat mellan två lärare, där den ena läraren uttryckte mer matematisk kunnande och den andra mer relationellt kunnande. Lärarna kompletterade varandra utan att det var formellt beslutat eller att de hade kommit överens om det, och det överraskade mig lite.

Vem har nytta av dina resultat?

– Verksamma lärare men också lärarutbildningen behöver känna till att både matematiskt och relationellt kunnande är av vikt i relation till inkluderande matematikundervisning. Det handlar om hur interaktioner fungerar i klassrummet och hur de här olika formerna av kunnande samverkar, och att båda är viktiga för att elever ska kunna engagera sig i matematik.

– Jag hoppas att min forskning tillsammans med andra studier så småningom kan bidra till ett språk för att lärare ska kunna prata om relationella aspekter som har med inkluderande matematikundervisning att göra. Det relationella kunnandet är något som lärare ofta förväntas utveckla automatiskt, men de behöver ett språk för att kunna förstå vad som händer i interaktionen mellan lärare och elev.