Att peka på det osynliga

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit genuint intresserad av hur någon kan hjälpa någon annan att lära sig något, avundervisning helt enkelt.
– Jag har själv alltid hållit på med musik i olika former men det är först sedan jag skrivit den häravhandlingen som jag insett hur betydelsefull musiklyssning är för musikaliskt kunnande.

Vad handlar avhandlingen om?

– Utgångspunkten är att musik är ett ämne i sig och inte något som behövs för något annat, tillexempel för att utveckla barns språk eller sociala förmåga, vilket annars är vanliga synsätt.En annan viktig utgångspunkt är att musikalisk förmåga är något man utvecklar i ett socialtsammanhang och inte något man föds med och som sedan utvecklas av sig självt.Vad innebär det då att vara duktig i musik? Vad är det den har lärt sig som är bra på musik? Det ärnågra frågor som Cecilia Wallerstedt sökt svar på.
– Ett sätt att se på detta som utforskas i avhandlingen är att vi använder språkliga begrepp somredskap för att lyssna med. Ett sådant begrepp är taktart. Det är hur lärare kan hjälpa barn attfå tillgång till det här begreppet som avhandlingen handlar om. Jag har samarbetat med enförskolelärare, en grundskollärare och en fritidspedagog som tillsammans har hand om estetiskverksamhet för 27 barn i förskoleklass och grundskolans år 1 och 2. Vi har planerat och genomförtlektioner och jag har intervjuat barnen efteråt.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– För att bli kapabel att höra om musik går i tvåtakt eller tretakt behöver man först lära sig urskilja musikens puls och sedan betoningar, det vill säga starka och svaga slag inom ett musikstycke.Sedan behöver man förstå vad begreppet ’i takt’ innebär, att det har en auditiv betydelse vilket intealls är självklart.
Flera av barnen tar istället fasta på den visuella betydelsen, att till exempel spela i takt med någoninnebär för barnen att spela med samma hand istället för att spela med vilken hand som helst, ellerstampa med en fot till exempel, men samtidigt. Det visuella är samtidigt väldigt betydelsefullt iundervisning om lyssning.
– För att så att säga ’peka ut’ något i musiken för någon annan så översätter vi till gester och rörelserför att greppa musiken. Det utmanande med att undervisa i musiklyssning är att det man ska peka utför det första är osynligt, för det andra är det i rörelse.

Vad överraskade dig?

– Hur oerhört komplext det visade sig vara att lära sig höra taktart i musik. Detta är ett begrepp somfinns med bland uppnåendemålen i grundskolans tidigare år, och det är bara ett av många mål. Jaghar förstått att det behövs mycket mer didaktisk forskning i musik.
– Jag är också lite överraskad över vilket motstånd många har känt inför avhandlingens innehåll. Detfinns mycket starka uppfattningar att musik ska finnas i skolan bara för att det är roligt. Som om detskulle bli mindre roligt för att lärarna har ett tydligt musikaliskt mål med undervisningen? Det äringet jag sett hos barnen. De verkade väldigt intresserade och utmanade!

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare som undervisar i musik i alla åldrar. De lärare jag har samarbetat med är inte utbildade musiklärare, och det är väldigt vanligt att lärare utan musikutbildning har hand om musiken för de yngre. I avhandlingen framgår det att det går att göra mycket, även om man till exempel själv inte kan spela gitarr.