Hoppa till sidinnehåll
Intervju

Att minnas framåt i tiden

Publicerad:2008-01-17
Uppdaterad:2012-04-16
Ebba Reinolf
Skribent:Ebba Reinolf

Prospektivt minne handlar om att komma ihåg att man ska gå på ett möte en viss tid, eller att köpa bröd på väg hem från jobbet – med andra ord att komma ihåg att göra något i framtiden.
– Personer med utvecklingsstörning visade sig ha svårigheter med att utnyttja ett prospektivt minne, säger forskaren Anna Levén.

Anna Levén

Anna Levén

Född 1976
i Söderköping

Postponed Plans. Prospective Memory and Intellectual Disability

Linköpings universitet,
2007-11-30

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som civilingenjör och en fil kand. i social psykologi och blev intresserad av handikappvetenskap bland annat för ämnets tvärvetenskapliga natur.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om prospektivt minne hos personer med utvecklingsstörning, om att minnas framåt i tiden – att komma ihåg att komma ihåg. Jag har undersökt hur sambandet mellan prospektivt minne, arbetsminne och episodiskt minne ser ut hos de här personerna, och om detta skiljer sig åt jämfört med en kontrollgrupp. Området är dåligt beforskat: få studier har tittat på det här hos personer med utvecklingsstörning tidigare.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Mina resultat visar att personer med utvecklingsstörning begår fler prospektiva minnesfel än personer i kontrollgruppen, till exempel har de svårare att komma ihåg vad de skulle göra vid ett specifikt tillfälle. Om vi kan få veta mer om varför den här gruppen har de här problemen har vi bättre möjligheter att välja ett lämpligt stöd. Det kan ha stor betydelse i vardagslivet, inte minst för att bli självständig och kunna klara sig själv.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Jag har tittat på prospektiv minnesprestation med bilder och ord som prospektiva ledtrådar, och ett resultat som överraskade mig var att bilder inte var ett stöd vid inkodningen om inte samma bild även fanns när man skulle genomföra det man skulle komma ihåg. Mina resultat visade också att personer med utvecklingsstörning var sämre än en kontrollgrupp med samma kronologiska ålder på att upprepa tidsintervall. De hade svårare att komma ihåg hur lång tid en händelse tog. Det kan bero på bristande episodiskt minne, det vill säga att man har svårare att komma ihåg händelser som har inträffat exakt.

Vem har nytta av dina resultat?

– En del av mina resultat är användbara för att få fram underlag för vilka hjälpmedel som den här gruppen kan använda för att träna olika strategier – vilket kan vara till hjälp i hanteringen av olika situationer i vardagen.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Det är viktigt att man inom skolan tänker på att det kan vara svårt att utföra vissa uppgifter om man har en dålig uppfattning om ett nu och ett sedan – vilket den här gruppen har.

Åsa Larsson

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Fritidshem

Skolportens konferens för dig som arbetar i fritidshem! Ta del av föreläsningar om bland annat tillgängliga lärmiljöer och hur man kan arbeta förebyggande mot våld och kränkningar! Delta på plats i Stockholm 4 februari eller digitalt via webbkonferensen 11 februari–4 mars. Läs mer och boka via skolporten.se!
Läs mer och boka
Åk F–6
4 feb 2025

Arbeta mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan

NY KURS HOS SKOLPORTEN! En kurs för lärare och övrig personal i grundskolan som behandlar hedersrelaterat våld och förtryck i skolsammanhang. Du lär dig att identifiera hedersrelaterade beteenden, arbeta förebyggande och hjälpa utsatta elever att komma ur sin situation. Kursledare är Issis Melin.
Läs mer och boka
Åk F–9
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev