Att lära genom att skriva

Att skriva handlar om att skapa mening, förståelse och ny kunskap under skrivprocessen. Sofia Hort har följt studenter som skriver uppsats för att ta reda på hur de tar sig an uppgiften.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Som lärare i svenska har jag alltid haft ett intresse för skrivande och skrivundervisning. Ett tag jobbade jag med gymnasieelever med autismspektrumdiagnos och blev särskilt intresserad av skrivprocesser. Eleverna kunde till exempel ha svårt att förstå hur man går till väga när man ska börja skriva en text. När jag senare jobbade på högskolan klagades det en del i lärarrummet och i media om att studenterna skrev så dåligt och jag kunde inte låta bli att undra över hur studenterna faktiskt gör när de tar sig an den här svåra uppgiften och hur vi stöttar dem i den processen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har följt studenter som skriver uppsats och avhandlingen handlar om hur de skriver text under det arbetet, vilka skrivteknologier de använder och hur de upplever själva skrivprocessen. Att skriva en uppsats handlar mycket om att man måste skriva klart en produkt som har betydelse för institutionen och för studenten. Men det är viktigt att lyfta att det är svårt att rikta in sig på produkten på en gång. Skrivandet handlar också om att skapa mening, förståelse och ny kunskap under skrivprocessen. Det tycks svårare att direkt skriva fram en uppsats som färdig produkt men det verkar vara så som många studenter tar sig an uppgiften.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har synliggjort hur studenterna använder texter och skrivande på olika sätt under processen och vilka olika utmaningar och möjligheter som finns med dessa sätt, eller textstrategier. Ett av de viktigaste resultaten handlar om studenternas olika textstrategier; hur de gör när de arbetar med text så att det blir meningsskapande under arbetets gång.

– Jag visar också hur studenterna förhåller sig till plats. De flesta har ingen given plats att arbeta på vilket kan göra det svårt att få kontroll över skrivandet. Studenterna varierar sina skrivplatser i olika utsträckning, de kan sitta på caféer och på de arbetsplatser som finns på högskolan. Men skrivplatserna räcker inte alltid till och kanske inte är lämpliga att arbeta på av olika skäl. Plats är för studenterna en fråga som de behöver förhålla sig till och hantera varje dag.

Vad överraskade dig?

– De som ställt upp i min studie är rätt duktiga skribenter så det kanske inte borde vara förvånande att de lade ner så mycket tid och arbete på uppsatsen. Men det är också tydligt hur svår uppgiften är. Jag tycker att det är värt att lyfta. På universitet och högskolor läggs det inte så mycket tid på att undervisa om skrivande vilket gör att uppsatskursen kanske är svårare för de studenter som inte är lika framgångsrika i sina studier.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tänker att ganska många kan ha nytta av mina resultat. Mest givet är förstås de som är verksamma inom det högskolepedagogiska och skrivdidaktiska fältet. Jag menar att det behövs förändringar i utbildningen så att skrivprocessen i sig själv får mer uppmärksamhet.

Annika Larsson Sjöberg