Att ge kamratrespons stärker det egna skrivandet

Kamratrespons innebär ett lärande även för den som ger återkoppling. Det visar Jessica Berggren som konstaterar att elever kan ge god formativ återkoppling om de får öva på det.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag började arbeta som språklärare i engelska, spanska och franska på 00-talet var formativ bedömning ett ganska nytt begrepp. Som ny i yrket tyckte jag det lät spännande med kamrat- och självbedömning men många av mina mer erfarna kollegor hävdade att ”det fungerar inte, eleverna klarar inte av det.” En annan intresseingång är utifrån mitt undervisningsämne – skrivandet i språkämnena är ofta det som är svårast att både lära sig och undervisa om.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om vad elever på högstadiet kan lära sig i skrivande på engelska genom att återkoppla kamraters texter. Till skillnad från tidigare studier som ofta fokuserar på den som får återkoppling har jag intresserat mig för eleven som ger återkoppling och vad eleven lär sig i den rollen.

– Den första studien är gjord under en treveckorsperiod där eleverna fick skriva ett svarsbrev på engelska. Eleverna läste och gav respons på en kamrats text i grupp men utan att avslöja återkopplingen för kamraten. Därefter skrev eleverna om sina texter. Poängen var att låta eleverna reflektera över en kamrats text och utifrån den processen se sin egen text med andra ögon och skriva om den.

– Den andra studien sträcker sig över en hel termin, upplägget var detsamma men här skrev eleverna tre olika slags texter då jag ville undersöka om resultaten skiljer sig mellan olika textgenre. Eleverna fick också genom enkäter svara på vad de själva ansåg att de lärt sig.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Trots att eleverna fick en ganska kort träning i återkoppling gav de flesta en formativ sådan när de kommenterade sina kamraters texter – de definierade problemen och föreslog lösningar. Mina resultat visar alltså att elever kan ge formativ återkoppling om de bara får öva på det. Tidigare studier visar just att träning på återkoppling ofta glöms bort.

– Textändringar som eleverna gjorde i sina egna texter var främst på makronivå, kring disposition och innehåll. Tidigare forskning relaterar ofta till att det är mer erfarna skribenter som gör den typen av reflektioner och att mindre erfarna tittar mer på grammatisk korrekthet och stavning. Elevernas återkoppling som gjordes i relation till stavning och grammatik var mer summativ, åt korrekturhållet.

– Enkätsvaren överensstämmer inte alltid med det jag såg. Vad eleverna uttrycker att de lärt sig är exempelvis enstaka ord, och det är ju spännande i sig. Svaren visar också att de blivit mer medvetna om olika textgenrer, vilket är ett resultat värt att lyfta.

Vad överraskade dig?

– Hur aktiva eleverna var och hur ofta de påverkade ämnesinnehållet i undervisningen. Även om kriterierna för texterna togs fram i helklass dök ofta nya tankar upp i elevernas gruppsamtal. Exempelvis en diskussion kring betydelsen av rubriken och brödtextens storlek i en tidningsartikel. Utifrån ett teoretiskt perspektiv är detta en bra bild av elever som lärande agenter.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare som vill involvera sina elever mer i undervisningen. Min avhandling är inget facit men erbjuder insikter och exempel på hur man kan arbeta med kamratrespons som en läranderesurs.

Susanne Sawander