Att analysera samstämmighet mellan prov och kursplan

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av prov och bedömningar, redan när jag jobbade som lärare i matte/no. Jag har också jobbat med att utveckla nationella prov i matematik och då frågade jag mig vad ett bra prov är och hur man gör bra prov. I vårt skolsystem finns ju mål och kriterier som vi måste jobba utifrån och då måste vi också göra bedömningar som kan avgöra om och hur bra eleverna uppnår målen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har tittat på verktyg för att kunna analysera om prov och bedömningar är samstämmiga med kursplanerna. Samstämmighet är när man ordnar undervisningen så att alla elever får möjligheten att klara alla mål och när man gör prov och bedömningar som kan bedöma om och hur väl eleverna klarat alla målen.

Det bästa vore att man redan i början tänker på vad det är för mål och ser till att man gör prov som verkligen mäter målen. Men man gör ofta inte så, istället analyserar man efteråt om det är ett bra prov. Man behöver hitta verktyg för att göra de här analyserna, att analysera kursplanen och proven och sen ser man om de stämmer överens på ett bra sätt.

Jag har tittat på Blooms reviderade taxonomi, en ganska ny metod från 2001, för att se om den fungerar som ett analysverktyg. Metoden används för att kunna analysera och utveckla mål, undervisning och bedömning. Den tittar på vad det är för typ av kunskap man vill att eleverna ska visa och hur kunskapen ska användas. Ska eleven kunna analysera eller bara rada upp fakta? Jag har tittat på matte och kemi, men modellen kan användas även i andra ämnen.

Jag har också tittat på metoder för att sätta kravgränser för prov. Var går gränsen för godkänt, väl godkänt och mycket väl godkänt på ett prov? Jag jämförde två metoder. Angoff-metoden går ut på att lärare ska skatta hur bra elever som ligger på gränsen klarar varje uppgift i ett prov. I borderline-groupmetoden ber man lärare att i en elevgrupp sortera hur eleverna ligger på betygsskalan och sen tittar man på de resultat elever som ligger precis på gränsen får.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

Ett av de viktigaste resultaten är att Blooms reviderade taxonomi i stort fungerar som ett verktyg för att analysera samstämmighet mellan kursplan och bedömningar, åtminstone i matematik och kemi. Jag har också sett att det finns en stor spridning i hur lärare tolkar en kursplan när de använder Blooms reviderade taxonomi. Det här nämns också av andra forskare och i statliga utredningar.
Metoden är lättillgänglig och alla som varit inblandade hade lätt att förstå den. De kunde placera alla mål, betygskriterier och provuppgifter i Blooms reviderade taxonomi. Däremot så finns det ett problem när det gäller matematik. En taxonomi ska kunna placera ett mål eller en uppgift i en enda kategori, men när det gällde matematik såg jag att många mål och uppgifter placerades i flera kategorier samtidigt. Det kan förklaras med att matematikens natur är så att man ofta blandar begreppskunskap, det vill säga att förstå begreppen, och procedurkunskap, det vill säga hur man gör i matematik. Detta är inte lika tydligt i till exempel kemi.Min forskning visar också att både Angoff-metoden och borderline-groupmetoden fungerar.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Jag blev förvånad över att det är så stor spridning bland lärarna när det gäller att tolka målen i en kursplan med hjälp av Blooms reviderade taxonomi. De lärare som var med i undersökningen har arbetat med nationella prov och de har tidigare analyserat kursplaner för att kunna konstruera prov. Ändå var det stor spridning i hur de tolkade målen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolverket, riksdag och regering bör vara medvetna om att bedömning och kursplaner ska vara samstämmiga för att kunna användas i kvalitetsredovisningar och för att kunna utvärdera utbildningsreformer.
Även lärare kan ha nytta av det här när de arbetar med bedömningar av eleverna.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

Om man vågar använda sig av den här modellen och tänka på samstämmighet i skolan så kommer det att påverka hur man jobbar med bedömning. Och det är ju något som alla lärare gör.
Jag hoppas att man ska lyfta samstämmighet till diskussion när det gäller kvalitetsredovisningar i skolan. Jag hoppas också att man kanske i högre grad börjar diskutera kursplaner och hur man tolkar dem. Det görs inte alltid så mycket. Om man vill kan man dra paralleller här till undervisningen, att det är viktigt att den är samstämmig med läro- och kursplanen. Om man inte ger eleverna förutsättningarna att uppnå alla mål så är det meningslöst att bedöma om de har gjort det.