Arbetsminnet viktigt för skolframgång

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har mångårig erfarenhet av skolan och såg att många barn inte fick den hjälp de behövde. Jag läste vidare och tog en magisterexamen i specialpedagogik mot läs- och skrivsvårigheter. Under tiden jag skrev min magisteruppsats arbetade jag i en liten undervisningsgrupp med elever som hade olika typer av svårigheter och diagnoser, till exempel adhd och dyslexi.

– Jag blev tillfrågad om att vara med i ett forskningsprojekt, som riktade sig mot elever med uppmärksamhetssvårigheter, och tyckte det skulle vara mycket intressant att få vara med i ett projekt som kanske skulle kunna förändra och göra det lättare för den här typen av elever.

Vad handlar avhandlingen om?

– Ett antal barn med konstaterade uppmärksamhetssvårigheter har fått träna med företaget Cogmeds arbetsminnesprogram Robomemo under fem veckor tillsammans med en vuxen. Det var mycket strukturerat och de fick mycket uppmärksamhet. Jag testade dem i matematik och läsning före och efter träningen samt efter sex månader.

– Tre år senare träffade jag 27 av barnen och gjorde ytterligare tester i matematik och läsning. Det fanns också en kontrollgrupp med barn som också gick i mindre undervisningsgrupp, men inte fick någon extra insats. De testades med samma intervall.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det behövs mer forskning om det här. Jag har sett positiva resultat, men kan inte så tvärsäkert uttala mig om egentliga orsaker till att eleverna förbättrar sig. Det kan vara allting tillsammans – träning, uppmärksamhet, en bra känsla de får och att de känner att de kan. Allt det sammantaget är betydelsefullt.

– En väldigt positiv sak var att eleverna i träningsgruppen höjde sin läsförståelseförmåga enligt de test vi hade. Den effekten hängde i sig över tre år och dalade alltså inte. Det är positivt. Samtidigt var det hälften av eleverna som enligt lärarna skulle klara skolans mål, men inte alla. Det visar att man behöver göra mer. Träningen kan spela roll, men det är inte tillräckligt. Om man har svårigheter med fonologi hjälper inte den här träningen, då behöver man träna på det. Men man skulle kunna arbetsminnesträna och träna det som eleverna har svårt med i läsning eller matematik.

– En annan stor sak är att det finns ett starkt samband mellan arbetsminne, läsförståelse och matte. Arbetsminnesförmågan är viktig att beakta i undervisningen. Vissa elever kan ha svårt med att till exempel komma ihåg instruktioner och behöver kanske fråga eller ha tillgång till tydlig skriftlig information. Inom samma klass kan det vara stor skillnad.

Vad överraskade dig?

– Den stora skillnaden mellan pojkar och flickor. Flickorna var färre än pojkarna i undersökningen och signifikant sämre på flera test. De förbättrade sig lika mycket med träningsprogrammet, men startade mycket lägre jämfört med pojkarna. Det kan vara slumpen, men det visar på en väldig variation. Man kan inte dra så stora slutsatser eftersom det var så få barn, men man kan se en tendens. Vissa barn ligger så här lågt. Jag kan inte säga att det beror på barnens kön.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror att dels lärarutbildare, dels lärare behöver känna till att arbetsminnesförmåga i vissa fall kan vara ganska avgörande för hur det går i skolan. Det kräver mycket noggrann planering för att stötta och ge de här eleverna lämplig undervisning och de hjälpmedel som krävs. Jag hoppas att studien kan vara till nytta också för att man förstår att en insats inte är tillräckligt, man måste göra många olika saker. Man måste veta vad man gör och utvärdera insatserna. Alla bitarna är väldigt viktiga.

Annelie Drewsen