Arbetsglädjen stark drivkraft hos lärare

Arbetsglädjen är ett fundament varpå lärarrollen vilar. Det visar Anna-Carin Bredmars avhandling om läraryrkets positiva sidor.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det talas mycket om problemen inom skolan men nästan aldrig om yrkets dragningskraft och positiva sidor. Jag har själv jobbat som lågstadielärare och numera som lärarutbildare och jag ville utforska vilka erfarenheter av arbetsglädje klasslärare bland yngre elever har.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avstampet är positivt och handlar om lärares arbetsglädje. Vad innebär den, vilken betydelse har den och när och hur yttrar den sig? Jag har intervjuat 19 lärare i årskurs 1-3 på fyra olika skolor. De har fått prata om ämnet och berätta om konkreta situationer kopplade till arbetsglädje.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det som framträder tydligast är vilken stor betydelse arbetsglädje har i det här yrket. Glädjen tycks vara ett fundament varpå lärarrollen vilar, det är glädjen som gör att man som lärare drivs framåt men också igenom svårigheter. Lärarna beskriver glädjen som en funktion i yrket, en kraft som skapar möjligheter och utveckling. Konkreta situationer som lyfts fram är framför allt i själva lärandet.

– När elever får en aha-upplevelse och när polletten trillade ned liknas vid att vinna högsta vinsten på lotto. Känslan av ”flow” när hela klassen arbetar på, kärleksfullt bemötande från och emellan eleverna ger ofta rysningar av glädje. Glädjen är helt enkelt intimt sammanflätad med läraryrket och samtidigt en oerhört stark drivkraft.

– Ytterligare källor till arbetsglädje är ämnesinnehållet och planerandet av undervisningen samt kontakten mellan kollegor. Sammantaget visar min studie att arbetsglädje infinner sig när lärarna handlar både utifrån ett känsligt förnuft och en förnuftig känsla i mötet med elever, kollegor och olika arbetsuppgifter. Emotionell lyhördhet i arbetet är en yrkesskicklighet som är av stor betydelse för att göra ett bra arbete som lärare.

Vad överraskade dig?

– Att känslorna är så tydligt kopplade till det rationella i läraryrket. Kunskapen om arbetet är i stor mån baserad på det emotionella eftersom läraryrket kräver att man samtidigt är både personlig och professionell.

Vem har nytta av dina resultat?

– Allt från lärare, lärarutbildare, skolledare och skolpolitiker. Jag tänker också att studien kan användas som reflektionsmaterial av yrkesverksamma lärare.

Susanne Sawander