Arbetets organiserande styr lärandet
Hur vi förhåller oss till våra arbetsuppgifter avgör hur vår kompetensutvecklas.
– Lärmiljön formas också av de individer som utför arbetsuppgiften ochdet skapas därför olika lärmiljöer på olika platser i organisationen,säger Peter Johansson som disputerat med avhandlingen Arbetsplatsenslärmiljöer: En organisationspedagogisk studie av konstruerande av lärmiljö ivuxenutbildningsverksamhet.
Född 1978
i Nyköping
Disputerade
2011-05-25
vid Stockholms universitet
Läs abstract och ladda ner avhandling nedan
Arbetsplatsens lärmiljöer. En organisationspedagogisk studie konstruerande av lärmiljö i en vuxenutbildningsverksamhet
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Arbetsplatsen som miljö för lärande är något som alltid har intresserat mig ochdet har också skola och utbildning gjort. När jag fick möjlighet att kombinera detvå områdena i en studie så passade det bra.
Vad handlar avhandlingen om?
– Under ett år har jag följt en vuxenutbildningsverksamhet som framgångsriktlyckats hjälpa människor som var marginaliserade på arbetsmarknaden, attkomma ut i arbetslivet. Jag undrade vad de här lärarna gjorde som fick dem attlyckas med detta. Fokus ligger på arbetsplatsen som lärmiljö och avhandlingentar upp konsekvenserna av lärarnas sätt att organisera sitt arbete. En delarbetar ensamma, en del arbetar i ett arbetslag.Den tar också upp betydelsen av hur individen tolkar ramarna för sitt arbete.Vissa människor har ett reglerat sätt att förhålla sig till sitt arbete ochkoncentrerar sig på att följa de riktlinjer de har fått. Andra förhåller sig mer fritttill systemet och bedömer själva hur de ska utföra sina arbetsuppgifter, någotsom underlättas i en organisation som ger lärarna ett stort handlingsutrymme.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Att lärmiljöerna blir olika beroende på hur man förhåller sig till och väljeratt utföra sina arbetsuppgifter. Om man har ett mer reglerat förhållande tillarbetet eller ett mer flexibelt. De lärare jag studerade var väldigt måna om attorganisera utbildningen efter deltagarnas behov. De gav sig själva ett storthandlingsutrymme för att kunna anpassa utbildningen så att den skulle gynnadeltagarna. Vilket kan vara en orsak till att de lyckades så väl.
Vad överraskade dig?
– Att de pedagogiska utmaningarna var så stora trots att lärarna undervisademänniskor som i grunden var motiverade. Det krävs stor pedagogisk skicklighetatt ständigt justera undervisningen för att passa deltagarnas behov.
Vem har nytta av dina resultat?
– Praktiker som intresserar sig för frågor som rör lärande ochkompetensutveckling i arbetet och alla som är intresserade av hur lärmiljöerskapas. Lärmiljöer uppstår både avsiktligt och oavsiktligt. Hur vi förhåller oss till vårt arbete har betydelse för vårt lärande och är en stor del av det livslångalärandet.