Apl – ett ständigt pågående arbete för yrkeslärare

Arbetet med elevernas arbetsplatsförlagda lärande, apl, är ett ständigt pågående arbete för yrkeslärare. Det visar Åsa Mårtensson som undersökt hur lärare och handledare arbetar med gymnasieelevers apl.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetade tidigare som yrkeslärare på barn- och fritidsprogrammet och jag tänkte då ofta på hur lite jag visste om vad som hände med eleverna under deras arbetsplatsförlagda lärande, apl. Framför allt om hur handledarna arbetade med eleverna. Detta väckte ett intresse att ta reda på mer.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur yrkeslärare och handledare arbetar med elevernas apl. Mer specifikt, vad, hur och varför gör handledarna som de gör när de handleder elever? Hur förbereder yrkeslärare elevernas apl, vad gör lärarna under apl-tiden och hur följer de upp elevernas apl för att skapa en helhet i undervisningen? Avhandlingen bygger på intervjuer med 20 handledare inom förskolan samt 15 yrkeslärare vid olika skolor vid barn- och fritidsprogrammet samt bygg- och hantverksprogrammen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att handledarna gör mycket för att utveckla elevernas lärande, däremot är handledarna inte alltid medvetna om vad de gör och varför de gör som de gör. Många handledare önskar att de hade mer tid för handledning och med handledning menar de att sitta ned och prata med eleverna. Handledarna reflekterade inte över att handledning lika ofta sker i stunden – när de visar, uppmuntrar, ger uppgifter och låter eleven ta plats och ansvar genom att exempelvis låta dem möta föräldrar på förskolan.

– Yrkeslärarnas arbete med apl pågår både före, under och efter elevernas apl. Jag har definierat tre huvudområden som arbetet består av: som rekryterare, matchmaker och som brandman. Lärarnas arbete med apl inleds långt före själva praktiken genom att just rekrytera handledare. Här handlar det inte om att ”hitta” praktikplatser utan om att bygga relationer med lämpliga arbetsplatser. Därefter ska eleverna matchas ihop med en lämplig praktikplats och handledare. Rollen som brandman får läraren om det uppstår problem för eleverna på deras apl-platser.

– Resultaten visar också att undervisningsmiljön i skolan och arbetsplatsmiljön under apl skiljer sig stort mellan programmen. I bygg- och hantverksprogrammen sker ofta undervisningen i verkstäder och de här eleverna är därmed redan bekanta med den miljö som de möter på sin apl. För elever på barn- och fritidsprogrammet är steget desto större mellan skola och apl då skolans undervisningsmiljö inte på något sätt liknar miljön i förskolan. I avhandlingen pekar jag på att yrkeslärare kan få stöd i undervisningen genom att tänka på vilka skillnader som eleverna möter på apl.

Vad överraskade dig?

– Främst hur oreflekterat handledarna bedrev sin handledning. Men också de stora skillnader mellan programmen vad gäller undervisningsmiljö och miljön på elevernas praktikplatser. Det visar att yrkeslärare arbetar med apl på väldigt olika villkor.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att avhandlingen kan fungera som underlag för reflektion och diskussion bland yrkeslärare om hur de själva arbetar med apl för att skapa en helhet i undervisningen. Även rektorer kan ha nytta av resultaten, inte minst för att kunna ge sina lärare goda förutsättningar i deras arbete med apl.

Susanne Sawander