Ämnesundervisning på engelska – utan tydliga riktlinjer

Det behövs en diskussion om hur ämnesundervisning på engelska ska se ut för att eleverna ska nå ämneskunskaper på bästa sätt. Det kan inte lämnas åt slumpen som det gör idag, menar BethAnne Yoxsimer Paulsrud som har skrivit en avhandling i ämnet.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har engelska som modersmål och är intresserad av engelskans roll i det svenska samhället. När jag undervisade studenter på Högskolan i Dalarna förvånades jag över hur duktiga de var på engelska och blev nyfiken på hur undervisningen i engelska ser ut på gymnasiet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den övergripande frågeställningen är hur och varför ämnesundervisning på engelska erbjuds, väljs och utövas i den svenska gymnasieskolan idag.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har kartlagt alla gymnasieskolor i Sverige och kan konstatera att det är mycket vanligare att man bedriver ämnesundervisning på engelska på deltid, på vissa lektioner eller i olika temaarbeten, än att man som elev läser ett helt program på engelska. Det såg väldigt olika ut i två skolor som jag studerade närmare.

– Den ena skolan hade strategier för användningen av svenska och engelska, i den andra var det mer fokus på hur mycket engelska de använde, och lärarna kämpade med att få med engelska hela tiden. Ämnesundervisningen gavs heller inte enbart på engelska i klassrummen, utan varvas med svenska, även om man påstod att undervisningen ska ske på engelska. Jag anser att det behövs en diskussion om hur vi kan använda svenska och engelska för att nå ämneskunskaper på bästa sätt, det kan inte lämnas åt slumpen.

– För eleverna handlade valet att gå en utbildning med ämnesundervisning på engelska mer om engelskans status än att de var specifikt intresserade av språkinlärning. Det framstod också som ett val för duktiga och motiverade elever som tyckte det var kul med engelska.

Vad överraskade dig?

– Att det var så lite fokus på språk och så mycket fokus på engelskans fördelar och vad eleverna kunde få i framtiden om de läste på engelska. Eleverna reflekterade inte så mycket över vad det faktiskt innebär att läsa ett ämne på ett annat språk. Den engelska som de använder utanför skolan skiljer sig från det akademiska språket man behöver i skolan. Det var även intressant att se att Skolverket inte har någon koll på den här frågan och att det inte finns några riktlinjer kring det.

Vem har nytta av dina resultat?

– Dels lärare som undervisar i skolor som erbjuder ämnesundervisning på engelska på alla nivåer. Men också föräldrar till elever som funderar på att välja den här undervisningsformen, samt beslutsfattare eftersom det här är något som pågår i den svenska skolan och det är märkligt att det inte finns reglerat.

Åsa Lasson