Ämnesspråket en viktig del av ämneskunskaperna
Hur vi läser, skriver och kommunicerar i ett ämne är en viktig del av ämneskunskaperna och något som behöver synliggöras i undervisningen. Särskilt viktigt är det för elever som lär sig ämnen på ett andraspråk, konstaterar Camilla Håkansson.
![](https://www.skolporten.se/app/uploads/2025/01/camilla_hakansson-320x320.jpg)
Bor i Göteborg
Född år 1967
Disputerade 2024-10-25
vid Göteborgs universitet
Språkkunskaper och kunskapsspråk. Ämneslitteracitet i ämnesprov, undervisning och elevtexter inom svenska som andraspråk och fysik
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag är intresserad av flerspråkiga elevers lärande, särskilt elever som har gått en längre tid i svensk skola, som inte är nyanlända utan kanske är födda i Sverige och ändå läser svenska som andraspråk. Vi vet att elever som läser svenska som andraspråk i grundskolan har en lägre måluppfyllelse än andra elever och därför ville jag fokusera på den elevgruppen. Jag är också intresserad av språkvetenskap och litteracitet, därför tyckte jag att det var spännande att koppla litteracitet inte bara till svenska eller svenska som andraspråk utan också till andra skolämnen.
Vad handlar avhandlingen om?
– Det är en undersökning av ämneslitteracitet i två skolämnen. Ämneslitteracitet handlar om hur vi läser, skriver och kommunicerar i olika ämnen, och det är något som blir mer och mer specifikt ju längre eleverna kommer i skolan. Det är också skillnad mellan olika ämnen, det är inte samma sak att läsa och skriva i fysik som i svenska som andraspråk.
– I avhandlingen har jag tittat på nationella ämnesprov i svenska som andraspråk och fysik för årskurs 9, och undersökt vilka litteracitetsförväntningar som uttrycks i proven. Men den större delen av avhandlingen handlar om undervisning i svenska som andraspråk och fysik, och samarbetet mellan två lärare när deras elever ska skriva en argumenterande text om kärnkraft. Jag har undersökt hur ämneslitteracitet tar sig uttryck i undervisningen, vilken ämneslitteracitet som erbjuds i svenska som andraspråk och i fysik, och så har jag undersökt hur ämneslitteracitet kommer till uttryck i slutprodukten i samarbetet, i elevtexterna, och hur kopplingen görs mellan de två ämnena i samarbetet.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Avhandlingen lyfter fram hur språkkunskaper och ämnesinnehåll hänger samman, och resultaten visar att ämneslitteracitet är en viktig del av ämneskunskaperna, och att man behöver synliggöra detta i undervisningen för att det ska bli tillgängligt för alla elever. Det är särskilt viktigt för elever som har svårigheter med språket. De behöver få undervisning om vad som är det specifika med ämneslitteracitet i de olika skolämnena. Det blev väldigt tydligt att det som sva-lärarna undervisade explicit om också var något som verkligen kom till uttryck i elevtexterna. Medan andra delar som inte blev så explicitgjorda i undervisningen inte alls slog igenom på samma sätt. Man behöver förtydliga kopplingen mellan språk och ämne, för att det inte ska bli två separata saker.
– Jag har också vidareutvecklat ett analysverktyg från den teorin som jag har använt. Med analysverktyget kan man undersöka hur lärare på olika sätt väver in språkkunskaper eller kunskaper från andra skolämnen eller vardagskunskaper i NO-undervisningen för att stärka NO-kunskaperna.
Avhandlingen lyfter fram hur språkkunskaper och ämnesinnehåll hänger samman, och resultaten visar att ämneslitteracitet är en viktig del av ämneskunskaperna.
Camilla Håkansson
Vad överraskade dig?
– Det blev väldigt tydligt att det som sva-läraren lyfte fram explicit i undervisningen också slog igenom i elevtexterna, och att det syntes i elevtexterna vad som inte kom fram lika tydligt i undervisningen. Något som också överraskade mig är komplexiteten i undervisningen. Det kan hända otroligt många saker på en lektion som läraren måste hålla reda på, exempelvis när eleverna börjar göra helt andra saker än det som är tänkt, och föra tillbaka eleverna mot målet i undervisningen. Det kanske inte är något nytt, men det blev väldigt tydligt.
Vem har nytta av dina resultat?
– De som är intresserade av utveckling av undervisning i svenska som andraspråk och fysik, eller NO generellt. Även forskare inom svenska som andraspråk och NO-ämnets didaktik kan ha nytta av resultaten. Även de som är intresserade av teorin som jag använt, eftersom det inte finns så mycket svensk forskning om den.
Relaterade länkar
![](https://www.skolporten.se/app/uploads/2023/08/ifous-hog-cta-puff2-720x495.png)
Skolbibliotek
![](https://www.skolporten.se/app/uploads/2023/08/webb-skolbibb-720x240.jpg)
Tematiska projekt i fritidshemmet
![](https://www.skolporten.se/app/uploads/2025/01/bild-kurs-mindre.png)