Ämneskunskaper i skymundan i genrepedagogisk undervisning

I den genrepedagogiska undervisningen lägger lärarna stor vikt vid att skapa sammanhang och klarhet kring abstrakta och centrala begrepp. Risken är att ämneskunskaperna kommer i skymundan, konstaterar Robert Walldén.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad lärare och har främst arbetat inom vuxenutbildningen. Jag har alltid varit intresserad av genrepedagogik och andra utbildningsvetenskapliga teorier. Framför allt i undervisningen för elever med svenska som andraspråk.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har utforskat hur två lärare i årskurs 1 respektive 6 kommunicerar kring olika typer av texter och ämnesinnehåll i undervisningssituationer med utgångspunkt i utbildningssociologiska och socialsemiotiska teorier. Syftet med avhandlingen är att analysera lärares kommunikation av ämnesspecifik och metaspråklig kunskap i undervisningen – som till stor del är genrepedagogik. Eleverna på den här skolan har till 95 procent svenska som andraspråk. Avhandlingen baseras på observationer och ljudupptagningar i klassrummet med fokus på relationen mellan ämnes- och språkliga kunskaper.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag fann mycket positivt – att lärarna lägger stor vikt vid att stötta och skapa förståelse. De packar upp abstrakta begrepp, lyfter fram centrala begrepp och strävar efter att engagera eleverna. I årskurs 1 förklarar läraren exempelvis det abstrakta substantivet ”strid” med konkreta verb som ”kämpa” och ”bråka”.

– Undervisningen kretsar kring genrepedagogik, vilket kommer till uttryck genom att lärarna undervisar om textstrukturer och bindeord för att synliggöra språkliga krav. I årskurs 1 arbetar läraren även mycket med lässtrategier. Men detta fokus har en baksida – texternas innehåll riskerar att hamna i skymundan.

– Ett viktigt resultat är också lärarnas olika kommunikationsmönster – hur de skiftar mellan att ta kontroll över kommunikationen och lämna den mer fri och öppen gentemot eleverna. En stark kontroll motiveras av när läraren behöver förklara centrala begrepp och ämnesinnehåll. Vid morgonsamlingar och liknande situationer låter lärarna kommunikationen vara mer öppen. Men följden blir att vissa elever inte förmår att delta och här skulle läraren behöva styra mer.

Vad överraskade dig?

– I årskurs 6 integrerades ämnet geografi med svenska som andraspråk. I de undervisningstexter som användes lyftes inte ämnesinnehållet fram i särskilt hög grad, utan fokus låg på språkliga strukturer. Jag fann det förvånande i ett ämne som just geografi. Det här innebär också att det inte sker någon fördjupning av ämneskunskaperna.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att lärarutbildare som undervisar om genrepedagogik och ämnesrelaterat språk ska ha det men även praktiserande lärare. Vidare andra forskare som är intresserade av utbildningssociologiska och socialsemiotiska teorier.

Susanne Sawander