Ämnesinnehåll i närstudie
Anna Wernberg har i sin avhandling Lärandets objekt. Vad elever förväntas lära sig, vad görs möjligt för dem att lära och vad de faktiskt lär sig, studerat vad eleverna lär sig under en lektion. Resultatet pekar mot att lärarna måste problematisera hur det som eleverna lär sig i skolan förhåller sig till läroplanen.
Född 1971
i Marieholm
Disputerade
2009-12-18
vid Umeå universitet med avhandlingen:
Lärandets objekt. Vad elever förväntas lära sig, vad görs möjligt för dem att lära och vad de faktiskt lär sig under lektionerna
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag har alltid varit intresserad av hur elever lär. När jag läste D-kursen i pedagogik fick jag kontakt med Mona Holmqvists projekt Lärandets pedagogik och genom det började jag arbeta med och intressera mig för learning study.
Vad handlar avhandlingen om?
– Jag har gjort learing studies tillsammans med lärare i årskurs tre och fyra. Learning study innebär att till exempel ett lärarlag tillsammans planerar en lektion med ett specifikt ämnesinnehåll. En av lärarna genomför sedan lektionen, och därefter träffas lärarna för att utvärdera och revidera lektionen som sedan upprepas i en ny elevgrupp. I min studie har jag ingående studerat lärandets objekt, det vill säga det ämnesinnehåll som eleverna förväntas lära sig under en lektion. Jag har tittat på hur innehållet i lektionerna formas och hur elevernas lärande förändras under resans gång.
Vilka är de viktigaste resultaten??
– Jag har sett att det är problematiskt för lärarna att formulera om läroplanens mål till ett lektionsinnehåll. Ett sätt att hantera detta är att arbeta med learning study och lärandeobjekt. Av de lärandeobjekt som lärarna valde att arbeta med hade de initialt ofta bilden av att eleverna redan behärskade en del av innehållet. Ta till exempel likhetstecknet, något som behandlas redan i de tidiga skolåren för att sedan många gånger lämnas oreflekterat. När vi inledde studien menade lärarna att eleverna hade likhetstecknets betydelse klart för sig, men när vi tittade närmare på elevernas förståelse av likhetstecknet visade det sig att så inte var fallet. Jag har sett att lärarna måste problematisera vad det innebär att lära sig något. De måste fundera över vad eleverna lär sig och att detta inte alltid följer målformuleringen i läroplanen.
Vad överraskade dig?
– Det är nog det att de på ett sätt så banala frågorna, som de behandlade lärandeobjekten, kan omfatta så mycket och vara så rika.
Vem har nytta av dina resultat?
– Det är ju i första hand lärarna som kommer att ha glädje av dem. Men även politiker borde kunna ha nytta av resultaten. För att eleverna ska prestera bättre räcker det inte med att enbart förtydliga eller utöka målen. Man måste också veta vad eleverna behöver lära sig, och den frågan måste lärarna själva äga och utveckla genom sin yrkeskompetens.