Dagens engelskklassrum: en utmaning för lärarna

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Min yngre syster tittade på engelskspråkiga barnprogram som inte var dubbade innan hon började läsa engelska i skolan. När hon gick i andra klass kunde hon så pass mycket engelska att hon till och med kunde skälla ut mig och skriva enklare meningar på engelska, det fascinerade mig. Jag började studera till lärare och blev medveten om att barn har med sig olika kunskaper med sig in i klassrummet, och att de tar till sig engelska på olika sätt.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar dels om elever som inte har börjat med engelska i skolan än: vad de kan, vilken typ av ord och fraser de skriver om de får välja själva och hur mycket engelska de förstår. Den handlar även om lärare och deras förutsättningar att sköta sin undervisning. De har olika erfarenhet och utbildningsbakgrund och, visade det sig, det är en väldig variation på deras kunskaper. I min studie deltog 351 nybörjare i engelska som främmande språk i årskurs 4 från en finlandssvensk miljö. De fick skriva ner så många ord och fraser på engelska som de kom på under 10 minuter utan att behöva stava rätt. De fick även göra en hörförståelseuppgift i 3 delar och svara på olika frågor om var de kommer i kontakt med engelska utanför skolan, och hur de ställer sig till att lära sig engelska. Jag har även intervjuat 19 av deras lärare.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Det finns en myt, som delvis stämmer, om att elever har blivit mycket duktigare på engelska. Det finns oerhört duktiga elever som utan en dag av engelskundervisning kan skriva korta enkla meningar på korrekt engelska och som har en liten vokabulär som de kan använda. Men det finns även en liten grupp elever för vilka engelska är ett främmande språk. Det betyder att dagens engelskklassrum är en stor utmaning för lärarna eftersom de har ett heterogent material att arbeta med. De kan inte utgå från att det engelska språket är nytt för alla elever men de kan inte heller utgå från att det inte är bekant för alla. En viktig slutsats angående lärarna är att de har väldigt olika förhållningssätt till läroplan och läromedel, olika grad av säkerhet i klassrummet och olika möjligheter till professionell utveckling på egen hand i klassen. Mina resultat tyder på att det verkligen behövs ett läromedel som passar alla elever. Jag kunde även se att flerspråkiga barn har kunnat tillgodogöra sig det engelska inflytande vi stöter på i samhället och är mer bekanta med engelskan. Det fanns även skillnader mellan landsbygd och stad – även här rör det sig om små men helt synliga skillnader. Här i Finland är det även en regional fråga, man kommer mer i kontakt med engelska i södra Finland än i Österbotten.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Jag var imponerad av den nivå som vissa barn nådde i engelska. Något som överraskade mig negativt var att det var en sådan spridning på hur lärare förhåller sig till läroplan och läromedel. Vissa lärare förlitar sig helt och hållet på läromedlet, men har man ett heterogent klassrum finns det inte ett enda läromedel som räcker till: man måste ha en egen säkerhet som lärare. För vissa lärare är läroplanen ett utvecklingsdokument medan det för andra inte fyller någon utvecklingsfunktion alls.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst lärarutbildare och fortbildare. Men det finns även ett behov av att öppna läroplanen för lärarna för att de ska se att det finns en poäng med den. Både lärare och elever tjänar i det långa loppet på om vi kan bestämma oss för om engelska är ett andra språk eller ett främmande språk, och det får även konsekvenser för framtida läroplansrevideringar. I nuvarande läroplan finns det inte med något om kreativt språkbruk, det vill säga om det som är här och nu eller i fantasin och i imaginära världar. Det blev tydligt när jag tittade på de ord barnen skrev att det är den typen av ord som de konfronteras med i media. Läromedelsförfattare och lärare har nytta av att känna till vad eleverna har med sig för attityder in i klassrummet, exempelvis är deras uppfattningar om engelskspråkiga länder ofta felaktiga. Lärarna måste utmana elevernas stereotyper, som inte endast är av negativ karaktär, annars kan det bli svårt för eleverna att kommunicera med människor från engelskspråkiga länder. Det kan vara viktigt för lärare att veta att även om majoriteten av eleverna är positiva till engelska som språk så finns det en liten grupp som har en mer negativ inställning. Den gruppen av elever är inte negativa till engelskan i sig men de har kommit underfund med att engelskan inte är så lätt som de trott, att stavningen skiljer sig mycket från hur orden låter, och lärarna måste vara beredda på att bygga upp deras självförtroende.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Det finns många lärare som redan tar stor hänsyn till den enskilda eleven och bygger vidare på det den har med sig. Men det finns lärare som utgår från noll och tänker att det är det som är skolans uppdrag, och det finns lärare som gör en åtskillnad mellan skolans engelska och den engelska som eleven har med sig exempelvis i form av slang, vilket lärarna inte vill befatta sig med. Men då gör man eleverna en björntjänst eftersom den engelskan är levande för dem och det bygger dessutom på en uppfattning att det finns 2 olika engelskor: en engelska som finns i skolan som inte är den riktiga, och den man kommer i kontakt med via tv och dator. Föräldrar som är intresserade av att stödja sina barn i att lära sig engelska kan, för att barnen ska få ett rikt muntligt och skriftligt språk, tala engelska med barnen hemma, bjuda hem engelskspråkiga gäster, läsa serier eller enklare böcker – det ger ett bättre utfall i mina tester jämfört med att lyssna på engelsk musik eller titta på tv. Att titta på engelskspråkiga program på tv kan vara bra men det hjälper inte för att utveckla sitt vokabulär. Slutligen kan jag säga att det är viktigt att läraren går in med en vilja att se och en förmåga att utveckla för att stödja eleverna. Om man kan få eleverna att bli aktivt engagerade i det de gör så lär de sig.

Åsa Larsson