Vägledande samtal avgörande för nyanlända elever

Studie- och yrkesvägledande samtal är avgörande för nyanlända elevers möjligheter att forma sin framtid, visar Åsa Sundelins avhandling. Om det saknas resurser för samtal lämnas eleverna ensamma med att hantera de här frågorna.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som vägledare och som utbildare av vägledare i många år och är intresserad av vägledande samtal och interaktion. Det forskningsprojekt som jag har ingått i har haft fokus på studie- och yrkesvägledning för unga med utländsk bakgrund och utifrån det blev jag intresserad av vägledande samtal med nyanlända. Mindre intervjustudier har visat att vägledare upplever att det är annorlunda att vägleda nyanlända och de känner sig otillräckliga. Det är också ett område som inte är så beforskat.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur vägledande samtal mellan studie- och yrkesvägledare och elever på språkintroduktionsprogram tar form. Jag har intresserat mig för hur interaktionen formas och vilka förutsättningar för att forma framtiden samtalen ger de nyanlända eleverna. Jag har spelat in och observerat studie- och yrkesvägledande samtal mellan fem elever och fem vägledare på ett språkintroduktionsprogram. Efteråt har jag intervjuat personerna var och en för sig.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Två av eleverna i studien är ensamkommande, en elev är inneboende hos en familj och två elever bor tillsammans med sina familjer. Men oavsett om de har en familj här eller inte så har de inga svenska nätverk. Eleverna betonar just betydelsen av att ha någon att samtala med som känner till det svenska samhället och som kan hjälpa dem med att förhålla sig till hur det svenska samhället ser ut och till deras egna situationer. Jag kallar det för att genomföra karriärlärande och karriärreflekterande kommunikativa projekt. Mot bakgrund av detta är det viktigaste resultatet att eleverna upplever att samtalen är avgörande för dem och att vägledarnas kompetens främst förefaller stödja elevernas meningsskapande om framtiden.

– Studien belyser dessutom interaktionella mönster och samspel som kan vara både stödjande och begränsande för eleverna. Exempelvis tycks samtalen domineras av en normativ svenskhet som inte tar hänsyn till elevernas transnationella livsvillkor. Studien kan därmed vara ett viktigt tillskott till vägledares förståelse av sitt handlande och sin professionsutveckling.

– Ett annat intressant resultat är att studien antyder att vägledartjänsternas omfattning avspeglar sig i samtalen. Om det saknas resurser riskerar eleverna att få hantera de här frågorna själva i högre utsträckning. Det är att överge dem eftersom de behöver en samtalspartner. De har inga runt omkring sig som har varit i svenskt arbetsliv eller i svenskt utbildningsväsende. Mina resultat visar samtidigt att samtalen har en begränsad möjlighet att tillgodose allt det som eleverna behöver. De behöver också få möjlighet att delta i så kallad studie- och yrkesorientering och få utbildning och konkreta erfarenheter av arbetslivet och utbildningsväsendet, hur gymnasieskolor ser ut och vad det innebär att gå i en svensk skola.

Vad överraskade dig?

– För det första att eleverna verkligen använde vägledarna som en vägledande resurs. De har verkligen förstått vägledarens roll som stöd i beslutsfattande och lärande inför framtiden. Det andra som förvånade mig var elevernas kraftfullhet trots deras beroende av vägledaren. Eleverna är tillmötesgående och följsamma men de är det till en viss gräns. De skyddar sitt självbestämmande. Om en vägledare exempelvis ger uttryck för att en utbildning skulle passa eleven bättre än en annan så accepterar eleverna inte det hur som helst. Det förvånade mig också att resurserna för vägledningssamtal tycks avspeglas i samtalen.

Vem har nytta av dina resultat

-Framförallt studie- och yrkesvägledare förstås, men även andra som är intresserade av interaktionsforskning och/eller nyanländas situation. Avhandlingen belyser allmängiltiga frågor i mänskligt samspel men ger i synnerhet en inblick i arbete med människor i migration och vilka förutsättningar för övergångar och inkludering i det svenska samhället som vägledande samtal erbjuder.

Åsa Lasson