Skolmarknaden rubbar inte den sociala strukturen

Trots stora förändringar i gymnasieskolan med större utbud av både huvudmän och utbildningar, har den sociala strukturen inte förändrats, konstaterar Håkan Forsberg i sin avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag som ny gymnasielärare i svenska och historia började jobba på en friskola upptäckte jag hur skolvärlden förändrats och blivit marknadsorienterad. Skolan ingick i en stor koncern där det lades mycket kraft på marknadsföring, detta var väldigt annorlunda jämfört med vad jag trott och tänkt mig. Parallellt ingick jag i en forskningsgrupp och började intressera mig mer kring frågan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om två saker, dels om hur skolmarknaden växt fram och hur nya huvudmän etablerats och förändrat gymnasieskolan, dels om hur skolmarknaden fungerar socialt. Där blir det riktigt intressant. Jag har studerat registerdata och statistik från olika källor för att få en bild av den sociala strukturen inom skolmarknaden.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Trots att skolmarknaden förändrat utbudet sett till huvudmän och utbildningar så är den övergripande sociala strukturen stabil över tid. Även om vi fått ett större utbud hänger valet av utbildning ändå ihop med familjens sociala bakgrund, yrkesstatus och ekonomi. Samtidigt har marknadsmekanismerna ökat komplexiteten. Störst genomslag får marknadsinslagen på skolor med en bred social rekrytering. Skolorna försöker profilera sig och locka med framtida möjligheter på arbetsmarknaden.

– I andra änden har marknaden haft lite inflytande, till exempel vad gäller elitskolorna i Stockholms innerstad. De skolorna vårdar snarare sitt rykte med gamla anor och en bra lärarkår. De har stora resurser och är rädda om sitt kulturella kapital. De rekryterar framför allt elever från resursstarka familjer med högre positioner i samhället. För dessa elever är inte gymnasieskolan det som avgör vilket yrke man ska ha och en aktiv profilering och marknadsföring skulle snarare underminera dessa skolors rykte.

Vad överraskade dig?

– Att den övergripande sociala ordningen var så stabil över tid samtidigt som utbudet av gymnasieutbildningar har mångdubblats. Jag överraskades också av hur komplex skolmarknaden är. Det finns inga enskilda faktorer som avgör hur skolmarknaden utvecklas utan det styrs av samspelet i den lokala kontexten mellan skolors konkurrenssituation och elever och familjers utbildningsstrategier.

Vem har nytta av dina resultat?

– De som arbetar med utbildningsfrågor. Politiker och tjänstemän. Avhandlingen ger mer kunskap om hur skolval och konkurrens mellan skolor fungerar.

Annika Larsson Sjöberg