Växa upp med musik – Ungdomars musikanvändande i skolan och på fritiden

Växa upp med musik – Ungdomars musikanvändande i skolan och på fritiden

Denna avhandling är baserad på en etnografisk undersökning genomförd i en grupp ungdomar som alla gick i samma klass på en högstadieskola i Göteborgs kommun under åren 2002-2005. Syftet är att uppmärksammar hur ungdomarna använder musik för att skapa och uttrycka identitet samt utvecklar musikaliska kunskaper och färdigheter i olika vardagliga situationer och sammanhang. De två viktigaste forskningsmetoderna har varit intervjuer och deltagande observation. Avhandlingens teoretiska ram bygger på teorier hämtade från symboliskt interaktionism och sociokulturellt perspektiv på lärande. Dessutom anläggs ett genusperspektiv i en del analyser och diskussioner.

Studien ger vid handen att musik är betydelsefullt för unga människors identitetsprocesser på en rad olika sätt. I deras musikaliska lekar presenterar ungdomarna sig själva och blir bekräftade som individer. Musik används också för att ändra eller bekräfta känslolägen eller sinnesstämningar, och därmed till ökad självförståelse. Genom en personlig musiksmak urskiljer sig ungdomarna som unika specifika individer i linje med vår tids individualitetsnorm. Ungdomarnas musiksmak liknas vid en smakportfölj eller en väska som de packar och packar om. Medan viss musik lyfts ut efter en kort tid blir annan kvar under längre perioder. Musiksmak är därför att betrakta som något både stabilt och föränderligt. Vilken musik ungdomarna uttrycker smak för och identitet med varierar beroende av vilken social situation de befinner sig i och vilken kulturell tillhörighet de vill betona.

Kunskap om musik genereras i alla sammanhang där ungdomarna utövar, lyssnar på och samtalar om musik, både i formella undervisningssituationer och i informella sammanhang. Vilka kunskaper som är användbara i skolan diskuteras också. Under spelmomentet på musiklektionerna i skolan premieras de som har erfarenheter från att spela i rockband på fritiden, både för att de har kunskaper som värdesätts och för att de bäst iscensätter maskulinitet på ett normativt sätt. En effekt av att rockbandets informella läroprocesser används som modell för undervisningen är att de ungdomar som har erfarenheter av att spela i rockband tenderar att dominera lektionerna. Förmågan att traktera instrument och genomföra uppgifter på musiklektionerna är dock inte enbart en fråga om att ha i sammanhanget rätt sorts förkunskaper. Det förutsätter också att agera på ett maskulint sätt.

Growing up with music. Young people s use of music in school and during leisure time.

This thesis is based on an ethnographical study carried out with 29 pupils in a secondary school class. The purpose is to investigate how young people use music to create identity and develop musical knowledge and skills in different everyday situations. From a symbolic interactionistic point of view, identity is discussed as something created in interactive situations. With a socio-cultural perspective as a starting point, knowledge is seen as something socially situated. The main research methods used are observations and interviews. Observations were made both in school and during leisure-time activities. The study shows that music is important for the identity process in quite a few ways. In their musical games, young people present themselves and become confirmed as individuals. Music is also used to change or confirm emotional states, which can lead to an increased self-understanding. By means of a personal musical taste young people distinguish themselves as unique individuals, in line with an individualistic norm. Musical taste can also be seen as something both continuously evolving and stable. The kind of music that is used to express identity is, for example, relative to the social or cultural context young people relate to in a specific situation. Musical knowledge and skills are generated in all situations where young people play, listen to, or talk about music, both in formal learning practices and in informal situations. The kind of knowledge that is useful in school is also discussed. One effect of organizing music education in an informal way is that pupils with experiences from playing in rock bands tend to dominate the lessons. Being able to manage the instruments and the tasks is not just a question of having the right skills for the situation. It also requires doing masculinity in a hegemonic way. This is a gender problem that needs further investigation. Key words: music, young people, identity, music listening, media, musical knowledge, music lessons, secondary school, longitudinal, ethnographical, symbolic interactionism, socio-cultural theory, gender perspective, teenagers