Varierade bedömningspraktiker i samhällskunskap. Validitet och agens i lärares beslut om bedömningars syften, innehåll och metoder

Abstrakt

I denna avhandling undersöks samhällskunskapslärares bedömnings-praktiker vad gäller syften, innehåll, förmågor och metoder, samt faktorer som kan påverka lärares bedömningspraktiker. Detta undersöktes genom tematiska analyser av intervjuer med totalt nitton gymnasielärare och deras bedömningsuppgifter. Studierna visade en variation, både mellan lärarna och att enskilda samhällskunskapslärare varierade sina bedömningar. Lärarna i studierna hade varierade syften, men en råd-ande performativ diskurs, med betoning på betygskriterierna, innebar en summativ praktik med fokus på att ha underlag för betyg. Däremot uttryckte lärarna en hög grad av agens gällande innehåll och förmågor som testades och med vilka metoder. Samtidigt påverkade en ämnestradition vilket innehåll som testades. Historiskt har lärare främst testat faktakunskaper i skriftliga prov, men lärarna i studierna varierade metoderna och betonade resonerande förmågor, vilket är i linje med ämnets öppna karaktär.

Fokuseringen på betygskriterierna är positiv för validiteten gällande betygsättning. Däremot kan validiteten i relation till formativa syften problematiseras. Betoningen på summativ bedömning innebär dock en risk för en instrumentell syn på skolan med fokus på betyg snarare än lärande. Variationen mellan lärare riskerar också att leda till problem med likvärdig bedömning där elever lär sig olika saker och utvecklar olika förmågor. Samtidigt hjälper variation fler elever att lyckas då olika metoder passar olika elever.

Lärarna har socialiserats in i en bedömningspraktik, vilken främst har formats av deras erfarenheter, snarare än lärarutbildningen. Utbildning i bedömning skulle dock kunna öka lärares bedömarkompetens. Bedömning är svårt och komplext, där lärare behöver balansera olika syften, välja ändamålsenliga metoder i relation till syften och vilket inne-håll och vilka förmågor som ska testas, samt hantera bedömningars olika konsekvenser. Det är ett viktigt arbete, i vilket samhällskunskapslärarna har möjlighet till stor agens och professionalitet.