Vad innebär det att bli demokratisk?: dimensioner av demokrati i mötet mellan barn och pedagoger

Vad innebär det att bli demokratisk?: dimensioner av demokrati i mötet mellan barn och pedagoger

Syftet med studien är att undersöka dimensioner av demokrati som det framträder i mötet mellan barn och pedagoger i daghem. Forskningsfrågan som ställs är vilka aspekter som visar sig bli kritiska att urskilja när dimensioner av demokratiskt förhållningssätt synliggörs i möten mellan småbarn i åldrarna 1–5 och pedagoger. Undersökningsgruppen i studien består av barn samt pedagoger från fem daghem, sex avdelningar på fem olika orter i Svenskfinland. Det totala antalet barn som ingår i undersökningen är 85 och pedagogernas antal 16, i huvudsak barnträdgårdslärare och barnskötare. Det videografiska datamaterialet består av 90 timmar videobandade samspelssituationer där barn i åldrarna 1–5 år samspelar med varandra och med pedagogerna. Materialet har samlats in från samlingsstunder, fria och planerade aktivitetsstunder, mat- och tambursituationer samt från
utomhusaktiviteter. Studien bygger på en kvalitativ abduktiv metodologisk ansats, är deskriptiv och explorativ till sin karaktär. Variationsteorin, som metodologisk ansats, erbjuder en förståelseram för att analysera och tolka människors lärande. Variationsteorin ger också mig som forskare en analysram för att förstå hur kritiska drag av lärandeobjekt kan urskiljas för att människan ska utveckla sin förståelse. Genom att analysera demokratiskt förhållningssätt som lärandeobjekt framträder dimensioner av demokrati, kritiska aspekter och drag som barn ska urskilja för att utveckla demokratiskt förhållningssätt. Dimensioner, aspekter och kritiska drag utgör analysobjektet i
föreliggande studie. Resultaten som genererats från det undersökningen presenteras som dimensioner av demokratiskt förhållningssätt och som kritiska drag som visar sig inom varje dimension av variation. Demokratiskt förhållningssätt bryts ner i fyra lärandeobjekt, delaktighet, jämlikhet, ömsesidighet och respekt, som är ömsesidigt beroende av varandra. Dessa aspekter blir möjliga att urskilja genom de kritiska drag som barn och pedagoger erfar i samspelssituationer. Studien visar att samspelssituationer mellan barn och pedagoger utgör situationer när barn uttrycker sig demokratiskt och i vilka pedagoger ibland, ibland inte tar vara på barnens initiativ och möjliggör barnens erfarande och lärande. Resultaten visar att demokrati är mångfacetterat och komplext som begrepp. För att omsätta denna komplexitet i pedagogisk verksamhet och möjliggöra för småbarn att utvecklas till demokratiska individer som utvecklat demokratiskt förhållningssätt, förväntas pedagoger arbeta med detta som lärandeobjekt.

Abstract in English