Utveckling av en utbildningsintervention för att stödja arbetsintegrerat lärande för yrkesverksamma inom vård och omsorg för personer med intellektuell funktionsnedsättning

Abstrakt

Lärande är en integrerad del av dagens arbetsliv och omfattar både de anställda och organisationerna. Det är en del av det livslånga lärandet som har blivit alltmer uppmärksammat såväl inom forskning och utbildning som i samhälle. Att involvera anställda i lärande relaterat till arbete är en förutsättning för att möta kraven i ett föränderligt samhälle. Inom arbetsintegrerat lärande (AIL) studeras och utvecklas kunskap och metoder för att stödja individers kunskapsutveckling i och inför arbete. AIL kan sägas utgå från en socio-konstruktivistisk grundsyn,vilket även jag gör i min forskning. Tidigare forskning visar på vikten av kontinuerligt lärande under hela arbetslivet därmed finns det också behov av mer kunskap kring hur lärande och utveckling hos yrkesverksamma kan stödjas genom utbildningsinterventioner inom AIL, vilket den här avhandlingen bidrar med.

Formell kompetensutveckling är vanligt i de flesta sektorer, även inom vård och omsorg för personer med intellektuell funktionsnedsättning, vilket är den arena som studeras i den här avhandlingen. Trots utbudet av utbildningsinterventioner idag saknas kunskap om själva utvecklingsprocessen, där både effektivitets- och teoretiskt perspektiv belyses. I takt med samhällets ökade behov av utbildningsinterventioner finns det därför också behov av ökad kunskap om utvecklingsprocessen av utbildningsinterventioner.

Intentionen med denna avhandling är trefaldig. Det första att utöka kunskapen om fenomenet yrkesverksammas lärande och utveckling i samband med en utbildningsintervention som ett kunskapsbidrag till AIL. Det andra att bidra med kunskap till interventionsforskning avseende utvecklingsprocessen av utbildningsintervention. Det tredje att utforska hur AIL och interventionsforskning kan integreras för att stödja lärande och utveckling hos de yrkesverksamma.

Forskningsprocessen i detta avhandlingsarbete följde en pragmatisk, steg-för-steg process, där resultaten från ett steg låg till grund för nästa. Denna process bestod av tre steg. Hela utvecklingsprocessen beskrivs dels i avhandlingen, dels i fyra publikationer. Data samlades in genom frågeenkät där ett skattningsinstrument ingick samt genom individuella semistrukturerade intervjuer. Dataanalys gjordes med hjälp av statistiska beräkningar och kvalitativ innehållsanalys.

Resultaten visar att lärande och utveckling hos yrkesverksamma inte var en enkel process från en avslutad utbildningsintervention som mynnade ut i lärande och professionell utveckling. Utbildningsinterventionen, bestående av webbaserade föreläsningar och strukturerade gruppreflektioner, visade sig vara stödjande för yrkesverksammas lärande, där gruppreflektion fungerar som en katalysator för kollektivt lärande och integrering av teoretisk kunskap i det dagliga yrkesutövandet. Emellertid att skapa förutsättningar för alla deltagare att engagera sig i gruppreflektion är en nyckelfråga som inte bör tas för givet utan behöver uppmärksammas i framtida utbildningsinterventioner där gruppreflektion är tänkt att ingå. Likaså utgör organisatoriskt stöd och uppmuntran en viktig del av drivkraften i yrkesverksammas lärande och utveckling. Sammantaget tyder resultaten på att yrkesverksammas lärande och utveckling i samband med utbildningsintervention är komplext. Att ta itu med denna komplexitet kräver ett samtidigt fokus på tre grundläggande element: aktören som är involverad i lärandeprocessen, utbildningsinterventionen i sig och sammanhanget där utbildningsinterventionen implementeras. Det görs lämpligast genom ett strukturerat och systematiskt tillvägagångssätt i utvecklingsprocessen av utbildningsinterventionen. Att inkludera denna inställning i framtagandet av utbildningsinterventioner skulle kunna leda till ökat engagemang för livslångt lärande hos de yrkesverksamma och bidra till hållbara utbildningsinterventioner, både ur ekonomiskt och socialt perspektiv.