”Utan bok är det ingen riktig undervisning”: En studie av skolkulturella referensramar i sfi

Abstrakt

Avhandlingen tar sin utgångspunkt i lärares och studerandes erfarenheter av att uppfattningar och förväntningar om arbetssätt, arbetsmaterial, lärar- och studeranderoller i sfi, svenskundervisning för invandrare, inte sällan skiljer sig från varandra. Med ett empiriskt fokus på skolförhållanden i irakiska Kurdistan undersöker studien detta närmare. För att tydliggöra kunskapsintresset och sätta det i ett övergripande sammanhang, görs i ett särskilt kapitel en översikt över hur förståelsen av etnisk kultur och identitet samt inriktningen på forskning med mångkulturella förtecken över tid har förändrats i det framväxande mångkulturella svenska samhället. I översikten framkommer att med utgångspunkt i kritisk teori finns det anledning att problematisera kring i vad mån studien bidrar till att konstruera de andra i ett sammanhang av ett upprätthållande av en över- och underordning mellan vi och dem , diskriminering och utanförskapande i ett segregerat samhälle. Det forsknings-etiska övervägandet att trots detta bibehålla ett fokus på skolkulturella referensramar underbyggs teoretiskt med argument från erkännandets politik och pedagogik . Bärande tankar är ett bejakande av mångfald samt vikten av att i det pedagogiska arbetet i ett sfi-sammanhang arbeta med att synliggöra och bekräfta de studerandes sociokulturella bakgrund och diasporiska livssituation.

Studien är genomförd med en abduktiv ansats med utgångspunkt i sociokulturell teori. Avhandlingen grundar sig på två empiriska material. Det första utgörs av intervjuer och samtal med studerande och lärare i sfi med det gemensamma att de har sin uppväxt i irakiska Kurdistan. Det andra empiriska underlaget består av data från iakttagelser, samtal, intervjuer, klassrumsobservationer samt ett utvärderingstest i samband med två månadslånga besök i den KDP-styrda delen av irakiska Kurdistan under 2001 och 2002. Till detta datamaterial hör även läroböcker i engelska som används i årskurs fem och sex samt inom lärarutbildning. Metod för analys utgörs av tolkning med en hermeneutisk ansats med inriktning mot misstankens hermeneutik . Misstankens hermeneutik innebär att tillskriva avsikten med tolkning någonting ytterligare än att söka förstå aktörers egen mening. Tolkaren söker även förklaringar i sociala, kulturella och politiska sammanhang. I metodologiskt avseende innebär detta bland annat att beakta den livssituation som intervjuade personer i ett sfi-sammanhang befinner sig i, och den riktning som det kan ge åt beskrivningar och uppfattningar.

Analysen av förhållanden i irakiska Kurdistan belyser flera aspekter som kan ligga till grund för att personer med studiebakgrund från skolsammanhang i irakiska Kurdistan kan ha erfarenheter, uppfattningar och förväntningar kring sätt att organisera undervisning som i vissa delar skiljer sig från arbetssätt och arbetsmaterial i den kommunikativt orienterade undervisning som förordas i ämnesteoretiska sammanhang i sfi. Det är bl.a. starkt inramade läroplanskoder och pedagogiska koder; hög grad av maktdistans; undervisning med replikativ och applikativ inriktning som främjar att studerande utvecklar replikativa och applikativa förmågor; lärarcentrerad undervisning; läroboken (centralt bestämd) utgör kursplanen, vilket gör att läraren i sin undervisning noggrant följer läroboken; ett fokus på språkets struktur i undervisningen i engelska. En slutsats är att den pedagogiska praxis som framkommer i studien i hög utsträckning avspeglar de samhällsförhållanden som har varit rådande i irakiska Kurdistan fram till början av 1990-talet. En annan viktig slutsats är att det emellertid inte ensidigt går att förstå de pedagogiska praktiker studien ger inblick i enbart relaterat till att de utgör reproduktions-processer av ett starkt inramat samhälle. Även inom de starkt inramade utbildningssammanhang som de empiriska inblickarna ger, förekommer pedagogiska koder och praktiker med andra inriktningar. Förekomsten av pedagogiska motståndspraktiker visar att lärare och studerande inte är objekt i determinerande strukturer.

Avhandlingen avslutas med reflektioner kring vad insikter kring skolkulturella referensramar av de slag som framkommer i studien kan innebära för det dagliga pedagogiska arbetet i sfi. Bland annat beaktas resultat från studien i förhållande till vad läroplanen och kursplanen föreskriver om att läraren skall utgå från den enskilde elevens förutsättningar, erfarenheter och tänkande. En implikation av att ta skolkulturella referensramar i beaktande är att lärare behöver en bred undervisningsrepertoar. Lärare i sfi behöver såväl kunna gå in i en mer traditionell lärarroll som att kunna organisera en kommunikativt och deliberativt inriktad praktik.

Avslutningsvis lyfts en praxisnära ansats fram som en fruktbar väg, för att i fortsatt forskning utveckla vidare kunskap, precisera begreppet skolkulturella referensramar och dess pedagogiska och ämnesdidaktiska implikationer.

Abstract in English

Experiences of teachers in SFI, Swedish for (adult) Immigrants, indicate that during their schooling earlier in life, SFI students have developed skills, abilities, values, ideas and expectations about teaching and learning that differ somewhat from the prevailing communicative oriented theory of second language teaching which is emphasized in SFI. In the thesis these aspects are referred to as different school cultural frames of reference.

The aim of the thesis is to generate knowledge about SFI-students school cultural frames of reference of relevance for SFI teaching. The considerable number of immigrants from Iraqi Kurdistan during the 1990s has led to an empirical focus related to this geographical area.

From a critical perspective, in some respects a research interest of this kind can be seen as contributing to a division between us and them , in a wider sense a part of exclusion and a maintenance of the segregated Swedish society. In a special section is given an account of this research ethic question, together with arguments from intercultural pedagogy that support a focus on school cultural frames of reference.

The theoretical platform for the thesis is sociocultural theory. The concepts of social representations, pedagogical code, classification, framing, power distance, diaspora and distinctions of knowledge also are used.

The thesis is based on two data materials. The first consists of data from interviews and talks with students and teachers in SFI, all from Iraqi Kurdistan. The second consists of data gathered through observations, classroom observations, interviews and talks during two visits in the KDP-administrated region of Iraqi Kurdistan, each visit being for a period of about one month. This data material also includes text materials, mainly textbooks in EFL for grade five and six, and course books about EFL teaching used in teacher education.

The thesis illuminates several aspects that provide an understanding as to why SFI students from Iraqi Kurdistan can have certain abilities, values, ideas and expectations about teaching, learning materials, learning, teacher and student roles that differ from the communicative oriented second language teaching emphasized in SFI. However, results from the study also underline the importance of a weak use of this understanding in a SFI teaching context.