Use of Digital Technologies in Education: The Complexity of Teachers’ Everyday Practice

Användning av Digital Teknik i Skolan : Komplexiteten i Lärares Vardagspraktik

I avhandlingen undersöks den komplexitet som finns med avseende på lärares användning av digital teknik i undervisning och lärande. En fokuserad etnografisk ansats har tillämpats där observationer och intervjuer har genomförts för insamling av empiriskt material. Fyra lärare och två skolledare från två grundskolor i en kommun i södra Sverige har deltagit. Vidare har tre representanter från en kommunal utbildningsförvaltning samt IT chefen från IT-enheten från samma kommun bidragit till denna forskning. De fyra lärarna har observerats under ett antal dagar för att få en rik bild av hur deras vardagspraktik ser ut och vilken roll digital teknik har i deras dagliga verksamhet. Lärarna har också intervjuats i nära samband med observationerna. Två skolledare, en förvaltningschef, en enhetschef samt en områdeschef vid utbildningsförvaltningen i kommunen har också intervjuats. Dessutom har IT-chefen vid kommunens centrala IT-enhet intervjuats. Avhandlingen syftar till att belysa lärares komplexa vardagspraktik med ett specifikt fokus på deras användning av digital teknik. För att få en helhetsförståelse för situationen finns det också ett behov att belysa olika aspekter och bakomliggande perspektiv. De forskningsfrågor som definierats är: Vilken världsbild har lärarna i grundskolan i relation till digital teknik i den dagliga utbildningen och undervisningen? Samt, vilka aspekter bidrar till att öka komplexiteten i lärarnas användning av digital teknik i deras vardagliga arbete? Således syftar forskningen till att belysa och därmed bidra till en ökad förståelse för komplexiteten av grundskolelärares användning av digital teknik i deras dagliga arbete. Det är viktigt att betona att forskningen inte syftar till att argumentera att digital teknikanvändning i skola och utbildning är gynnsam eller ogynnsam, eller att den ökar eller minskar elevers kunskaper. Forskningen syftar istället till att utifrån lärares perspektiv och yrkesroll diskutera användning av digital teknik som ett komplement till de traditionella metoderna. Systemtänkande, och särskilt Soft Systems Methodology (SSM) har i kombination med Cognitive Mapping använts för att analysera det empiriska materialet. En rik bild representerar den aktuella situationen som identifierats där olika aktörer och deras världsbilder har representerats. Vidare har ett flertal SSM modeller använts i analysprocessen. Den rika bilden och modellerna har varit till grund för diskussioner av vad som kan anses relevant utifrån olika aktörers perspektiv. Den teoretiska utgångspunkten bygger på lärares perspektiv i relation till digital teknik. Tidigare forskning har visat på att lärare lättare antar och använder innovationer som är i enlighet med deras professionella erfarenheter, tankar och värderingar. Vidare har teoretiska ramverk som adresserar lärares inställning och uppfattning gentemot användning av digital teknik refererats till och skolledarnas roll har diskuterats. Dessutom har vikten av sammanhang, lärarnas ämnes- och pedagogiska kunskap diskuterats med hänvisning till olika teoretiska ramverk så som TPACK, RAT och SAMR. Resultatet visar på komplexiteten i lärares vardagspraktiker samt ytterligare områden och ämnen som bidrar till komplexiteten. Lärare har olika världsbilder i relation till digital teknik. Baserat på sin bakgrund, erfarenheter samt sociala sammanhang har lärare olika förhållningssätt och värderingar i hur det ser på sin yrkesroll som lärare och hur det de ser på sina elever och deras lärande. Världsbilder, förhållningssätt och värderingar påverkar lärarnas vardagspraktik och hur de använder den digitala tekniken. Forskningen visar att lärare som tenderar till att ha en mer studentcentrerad pedagogik använder digital teknik i högre grad och på ett innovativt sätt i jämförelse med lärare som har en mer lärarcentrerad pedagogik. Forskningen visar också att ökade och förnyade kunskaper och erfarenheter inom ämnen lärarna undervisar i, inom pedagogiken och inom användning av digital teknik påverkar och förändrar lärarnas världsbilder och förhållningssätt. Bland de mest centrala områden som bidrar till komplexiteten i lärarnas vardag är avsaknad av klargörande av centrala mål och direktiv. Andra faktorer är avsaknad av tydliga definitioner och förståelse för centrala begrepp som ’likvärdighet’ och ’naturlig användning av digital teknik’. Dessa begrepp är i dagsläget oklara och tvetydliga och uppfattas många gånger olika beroende på aktör och vilken utgångspunkt hen har. De olika aktörerna och individerna lägger olika och ibland motstridig innebörd i samma begrepp. Dessa olikheter och motstridigheter har identifierats både inom en individ men framför allt mellan olika individer och aktörer. Ytterligare ett centralt område som identifierats och som bidrar till komplexiteten i lärares praktiker och integrering av digital teknik, är organisationsrelaterade frågor. Dessa består bland annat av den frihet och beslutsrätt skolledare har över den egna interna organisationen samt resursrelaterade frågor där de begräsningar som idag finns påverkar skolledarna och därmed också lärarnas integrering och användning av digital teknik i undervisningen. Begränsad och otillräcklig IT-support och pedagogiskt stöd av centrala kommunala enheter är ett annat exempel på en organisationsrelaterad fråga. IT stöd på lokal nivå är ett område som visat sig vara en utmaning att hantera för att möjliggöra och förstärka lärarnas användning av digital teknik som en integrerad del i undervisningen. Även varierande elevgrupper, elevers individuella samt bristande ansvarskänsla om sina digitala enheter har visat sig bidra till och påverka den komplexitet som finns kring användning av digital teknik i undervisningen. Den största utmaning som identifierats och som därmed kan anses vara det som mest bidrar till komplexiteten i lärares dagliga arbete är själva undervisningssituationen och att den uppfattas på olika sätt av olika aktörer. Forskningen har visat att de olika aktörerna, men även ytterligare intressenter utanför skolans värld (t.ex. IT utvecklare, föräldrar, etc.) har sina egna världsbilder och förståelser av digital teknik och hur den bör användas i undervisningen. Dessa olika världsbilder har identifierats att ofta vara tvetydiga och motsägande, och på olika sätt påverkar de lärarnas vardagspraktiker. Utöver dessa skillnader och motsägande världsbilder framkommer det också att det finns en bristande förståelse för lärares vardagsarbete. En bristande förståelse i hur det dagliga arbetet ser ut, med och utan användning av digital teknik, har betydelse för vilka beslut och direktiv som tas på högre myndighetsnivåer. Resultatet i avhandlingen påvisar och förstärker tidigare forskning som visat på komplexiteten i undervisningssituationer. En av de mest övergripande och största utmaningarna relaterat till komplexiteten är sammanhang, kultur och traditioner vilka är unika för varje skola och för varje klassrum. Dessa faktorer i kombination med lärares varierande världsbilder influerar och påverkar lärares användning av den digitala tekniken i deras undervisning och vardagspraktik.

Use of Digital Technologies in Education: The Complexity of Teachers’ Everyday Practice