Uppsatser om insatsfaktorer, antagningar och avkastning på utbildning

Uppsatser om insatsfaktorer, antagningar och avkastning på utbildning

Denna avhandling består av en sammanfattning och fyra uppsatser som undersöker utbildningsrelaterade frågeställningar. Uppsats [I] analyserar sambandet mellan datoranvändning i skolor och hemmet och testresultat bland elever i fjärde klass med hjalp av TIMSS data. Datoranvändning i skolan är negativt associerat med testresultaten matematik och naturvetenskap, särskilt om datorer anvands dagligen. Daglig användning hemma har också en negativ koppling till testresultaten, men måttlig användning (veckovis eller månadsvis) har en positiv association. Det finns inga signikanta skillnader mellan ämnen, kön eller länder. Den negativa associationen tenderar att vara särskilt framträdande bland lågpresterande elever. Uppsats [II] studerar antagning till högre utbildning i Sverige. Med hjälp av en regressionsmodell jämfor vi prestationsskillnaden mellan den sist antagna studenten i betygsgruppen gentemot den sist antagna studenten i högskoleprovsgruppen. Studien är baserad på ett urval av 9024 förstaårsstudenter under läsåret 2012/2013. Studenter som ar antagna via betygsgruppen presterar bättre an studenter som ar antagna med högskoleprovet, vilket innebar att en liten omfördelning av studiepositioner till betygsgruppen potentiellt skulle kunna oka prestationsnivån i termer av avklarade högskolepoäng. Uppsats [III] använder samma datamaterial som föregående studie men fokuserar på könsskillnader i högre utbildning. Den centrala frågeställningen är: Finns det några prestationsskillnader mellan man och kvinnor som har samma betyg eller högskoleprovsresultat? För att studera detta använder vi matchningsmetoder som tillåter oss att jämföra manliga och kvinnliga studenter med liknande gymnasiebetyg eller poäng från högskoleprovet. Resultaten visar att båda urvalsinstrumenten underpredikterar kvinnors prestation på universitetet. Om vi tar hänsyn olika typer av studieprogram i matchningen minskar prestationsskillnaderna vilket tyder på att en del av de observerade skillnaderna troligtvis beror på sammansättningen av man och kvinnor på olika program. Vuxenutbildning på gymnasienivå fungerar som en andra chans för de som hoppade av eller inte presterade tillräckligt bra på gymnasieutbildningen. Uppsats [IV] syftar till att undersöka huruvida det lönar sig för komvuxstudenter att studera vidare på universitetet.