Ungdomarna och idrotten: tonåringars idrottande i fyra skilda miljöer
Det lokala perspektivet är oerhört betydelsefullt när det kommer till att förstå hur ungdomars idrottsvanor utvecklas. Det är området snarare än kön som avgör i vilken utsträckning ungdomar idrottar, säger forskaren Bengt Larsson:
– Uppfattningen att det är pojkarna som står för idrottandet kommer på skam i min avhandling.
Bengt Larsson
Professor emeritus Lars Magnus Engström
Professor Göran Patriksson, Idrottshögskolan, Göteborgs universitet
SU – Stockholms universitet
2008-04-11
Ungdomarna och idrotten: tonåringars idrottande i fyra skilda miljöer
Pedagogiska institutionen
Ungdomarna och idrotten: tonåringars idrottande i fyra skilda miljöer
Studiens huvudsyfte är att ge ökad kunskap om ungdomars idrottsvanor på fritiden i ett kontextuellt perspektiv. Avsikten är att belysa ungdomars möj-ligheter att bedriva och delta i olika aktiviteter med särskild fokus på idrott mot bakgrund av de egna livsvillkoren. En väsentlig utgångspunkt för studi-en är att betrakta idrotten som en viktig pedagogisk miljö och uppmärksam-ma dess betydelse som förmedlare av kunskaper och färdigheter liksom ock-så av normer och värderingar.
Det perspektiv som läggs på materialet är i första hand sociokulturellt. Som analysverktyg används Pierre Bourdieus nyckelbegrepp habitus och symboliskt kapital tillsammans med genus. Den empiri som ligger till grund för avhandlingen består av data från tre olika datainsamlingar. Dessa gjordes 1996, 2002 och 2007 i fyra orter med ungdomar i årskurs nio. Urvalet bestod av ca 1200-1500 elever vid varje tillfälle vilka har besvarat ett frågeformu-lär.
Idrotten intar en central position i ungdomarnas liv på fritidsfältet. De id-rottsvanor ungdomar utvecklar kan sägas vara en följd av ett komplext sam-spel mellan egna önskningar, uppväxtvillkor, lokala traditioner, utbud, livs-villkor samt rådande genus- och statusordning.
I avhandlingen har tre former för idrotts- och motionsutövning under-sökts. För två av dessa, medlemskap i en idrottsförening och idrott på egen hand, ökar andelen utövare i takt med ökat utbildningskapital och ökat eko-nomiskt kapital. För de som bedriver organiserad idrott utanför en idrottsfö-rening kan inget motsvarande samband återfinnas.
Avhandlingen har visat att möjligheterna att delta i idrott är begränsade för stora grupper ungdomar i vårt samhälle. Det visar sig vara föreningsidrotten, det vill säga den idrott som stöds med offentliga medel, som i störst utsträckning är villkorad i den bemärkelsen att en hög socioekonomisk position ökar benägenheten att föreningsidrotta.
Abstract in English
The main aim of the study is to generate increased knowledge about young people s leisure time sporting habits in a contextual perspective. The intention is to highlight the circumstances in which young people pursue and participate in different activities, with a particular focus on sport in terms of one s own life circumstances. An essential point of departure of the study is regarding sport as an important pedagogic environment of norms and values.
The perspective of the study is mainly cultural-sociological. In the analyses, Pierre Bourdieu s key concepts habitus and capital have been used as research tools together with gender. The data on which the thesis is based is collected from young people from school year 9 living in four different milieus and comes from three different collections, conducted in 1996, 2002 and 2007. In each data collection about 1200-1500 pupils replied to a questionnaire.
Sport occupies a central position in young people s life on the recreational field. The results show that sport culture can best be understood in the local perspective. Young people s sporting habit development can be said to be a result of a complex interplay between personal preferences, the home environment, local traditions, what is on offer, living conditions and the prevailing laws of gender and status.
For the group of teenagers as a whole the proportion of members, as well as those who pursue personal sports, increases with higher educational capital and higher economic capital. When it comes to organised sport outside the sports club milieu no such connection can be determined.
The thesis has shown that sport is not accessible for all and opportunities for participation are curtailed for large groups of young people in our society. This is especially true for sport organised in sport clubs, i.e. sport mainly supported by public funds.