Ung same i Sverige: Livsvillkor, självvärdering och hälsa

Ung same i Sverige: Livsvillkor, självvärdering och hälsa

Samerna är ett urfolk som lever i fyra länder; Sverige, Norge, Finland och Ryssland (Kolahalvön). Till skillnad från Norge finns det mycket lite forskning om samernas situation i Sverige. Det har tidigare inte gjort någon undersökning av livsvillkor och psykisk hälsa hos unga samer i åldern 13 till 28 år i Sverige. Detta avhandlingsarbete syftar till att undersöka hur samiska skolbarn i ålder 13-18 år och unga samiska vuxna i åldern 18-28 upplever sin livssituation, identitet, självvärdering och hälsa, främst psykiska hälsa och att undersöka eventuella skillnader inom de samiska grupperna. Ett annat syfte var att jämföra olika aspekter av hälsa mellan samiska skolbarn/unga vuxna och andra unga svenskar. Avhandlingens slutsatser grundar sig på data från två tvärsnitts studier som har redovisats i fyra artiklar. Båda studierna genom fördes 2008 och föregicks av möten och diskussioner med olika samiska referensgrupper. Metod 1. En enkät med frågor om bakgrundsfaktorer (kön, boendeort, utbildning, sysselsättning), samisk härkomst, upplevelse av etnisk diskriminering, identitet/självvärdering, hälsa och självmordsproblematik skickades ut till 880 identifierade samer i åldern 18-28 år och 516 (59 %) besvarade enkäten. Resultaten på hälsofrågorna jämfördes med data från den nationella undersökningen ”Hälsa på lika villkor” (”Ungas hälsa 2006- 2008”). En del av ett frågeformulär ATTS (Attitudes Toward Suicide) användes för att få en bild av närhet till och kontakt med självmords problematik. Som jämförelsegrupp här användes en geografisk och ålders mässigt matchad referensgrupp bestående av 218 individer. 2. De yngre barnen svarade på frågor om samisk härkomst, upplevelse av etnisk diskriminering och Kidscreen-52, som är ett standardiserat frågeformulär med 52 frågor som mäter självupplevd hälsorelaterad livskvalitet (HRQL) som ger ett mått på välmående och fungerande i vardagen. Frågeformuläret administrerades av lärare på Sameskolorna, Samisk integrering eller Samiska programmet. Skolbarnen besvarade enkäten under skoltid. Resultatet jämfördes med svenska normdata. Resultat Unga vuxna samer i åldern 18-28 år har som grupp betraktat en ganska god hälsa. Det framkom en något bättre fysisk hälsa men betydligt mer stress och oro i den samiska gruppen jämfört med svenska ungdomar. En absolut majoritet av de unga vuxna samerna kände sig friska (95 %) och sov bra och 9 av 10 hade sällan huvudvärk. Positiva känslor som att vara på gott humör och att kunna se framåt med glädje rapporterades av mer än 90 % och 8 av 10 upplevde sig lugna och avslappnade. Negativa känslor som ledsenhet, depressivitet och irritabilitet framkom hos 10-20 % av gruppen. Men så många som nästan halva gruppen upplevde sig stressade och rapporterade att de ofta hade bekymmer. Men det framkom skillnader inom den samiska gruppen; de som lever ensamma, kvinnorna och de med erfarenhet av etnisk diskriminering rapporterade sämre hälsa. Unga vuxna samer som levde ensamma rapporterade sämre hälsa och det var cirka två gånger vanligare att känna sig frisk, sova bra och känna sig lugn och avslappnad bland dem som levde med partner, barn eller förälder. Likaså var det vanligare med en bra hälsa hos männen och de kände sig friska, sov bra och var lugna och trygga 2-3 gånger oftare än kvinnorna. Negativa känslor rapporterades däremot oftare av kvinnorna och det var 2-3 gånger vanligare att de kände sig bekymrade, ledsna och deprimerade jämfört med männen. Likaså upplevde kvinnorna (18-28 år) sig mindre ofta nöjda med sin livssituation, sin sysselsättning, sitt presterande och var mindre ofta trygga jämfört med männen. Bland samiska skolbarn (13-18 år) framkom också könsskillnader i välmående och hälsa. Flickorna upplevde både lägre fysisk och psykologisk välbefinnande, mer negativa känslor och de rapporterande också en mer negativ självvärdering jämfört med pojkarna. Eleverna i årskurs 6 upplevde ett betydligt bättre välmående och fungerande jämfört med eleverna i årskurs 9. Erfarenhet av illa behandling på grund av samisk härkomst var vanligt förekommande i båda ungdomsgrupperna och var associerad med en sämre hälsa. De äldre ungdomarna med erfarenhet av etnisk diskriminering upplevde mer oro och bekymmer (OR: 2.00; 95 % CI 1.33–3.01) och de kände sig oftare ledsna och deprimerade (OR: 1.74; 95 % CI 1.01–2.99).

Skolbarnen med erfarenhet av etnisk diskriminering rapporterade en mycket sämre hälsorelaterad livskvalitet (HRQL) jämfört med skolbarnen utan erfarenhet av etnisk diskriminering. De samiska ungdomarna rapporterade i högre grad dödsönskningar, självmordtankar och tankar på att livet inte är värt att leva jämfört med de svenska ungdomarna men förekomsten av självmordsförsök var i princip detsamma i båda grupperna. Inom den samiska gruppen var det kvinnorna, renskötarna, de som bor i Västerbotten/Jämtland/Västernorrland och ungdomarna med erfarenhet av etnisk diskriminering som rapporterade mer självmordsuttryck jämfört med andra samer och det var cirka 2 gånger vanligare med självmordplaner i dessa grupper jämfört med andra samer. Erfarenhet av självmordsförsök var vanligare i gruppen som upplevt etisk relaterad illa behandling (OR: 2.40; 95 % CI 1.04-5.55) och bland renskötare (OR: 2.67; 95 % CI 1.03–6.92). Samiska kvinnor och renskötare var de som rapporterade mest erfarenhet av självmordförsök och oddset för att ha gjort ett självmordförsök var drygt 3,4 gånger högre bland renskötare jämfört med resten av gruppen och bland kvinnor jämfört med män. Unga vuxna samer i åldern 18-28 år har som grupp betraktat en ganska god hälsa. Jämfört med svenska ungdomar rapporterade de samiska ungdomarna en något bättre fysisk hälsa men också mer stress och oro. I gruppen samiska skolbarn 13-18 år framkom en lägre hälsorelaterad livskvalitet jämfört med andra svenska skolbarn, framförallt rapporterade de samiska eleverna lägre välbefinnande och fungerande i skolan. En delförklaring kan vara den utsatthet och illa behandling som samiska ungdomar i hög utsträckning har upplevt. Detta kan vara extra påfrestande i adolescensen som är en tid av utvecklingsmässiga utmaningar. I denna ålder ska man försöka utforska och förstå inte bara sin identitet i allmänhet utan också integrera sin samiska identitet med normer och värderingar i det svenska samhället. Mycket oroande är att så många även av de äldre ungdomarna har erfarenhet av etnisk diskriminering, vilket kan vara en del förklaringen till den höga grad av stress, oro och bekymmer som denna grupp upplevde. Unga vuxna samer rapporterade i högre grad dödsönskningar, självmordtankar och tankar på att livet inte är värt att leva jämfört med svenska ungdomar, men förekomsten av självmordsförsök var i princip densamma i båda grupperna. En större medvetenhet om självmordsproblem och en mer positiv attityd inför möjligheten att prata om och hjälpa personer med självmordsproblem kan bidra till den lägre prevalensen av självmordsförsök i den samiska gruppen.

Den utsatthet och etnisk diskriminering som har framkommit inom olika samiska grupper behöver diskuteras närmare. Exempelvis arrangerar nu Samernas Riksförbund inspirationsseminarier för unga renskötare. Det finns också ett behov av ett kulturanpassat hälsovårdsutbud för samer. Hela frågan om diskriminering och utsatthet är mycket oroande och måste lyftas in i samhällsdebatten i det svenska majoritetssamhället.

Abstract in English