Undervisning i en komplex tid: att söka akademisk förändring och utveckling i högre utbildning
Claire Englund vill med sin avhandling bidra med förståelse för faktorer som kan vara relevanta när en akademisk verksamhet som ska utforma stöd till lärare och chefer att förbättra undervisning.
Claire Englund
Professor Anders D. Olofsson, Umeå universitet Professor Linda Price, University of Bedfordshire, UK
Professor emerita Shirley Booth, Göteborgs universitet
Umeå universitet
2018-03-02
Undervisning i en komplex tid: att söka akademisk förändring och utveckling i högre utbildning
Teaching in an age of complexity: exploring academic change and development in higher education
Pedagogiska institutionen
Undervisning i en komplex tid: att söka akademisk förändring och utveckling i högre utbildning
Det akademiska landskapet har expanderat och diversifierats i snabb takt under de senaste två decennierna. Detta på grund av stora förändringar i det pedagogiska såväl som det politiska klimatet. Förändring och utveckling är en ständigt pågående del av universitetslärarnas sociokulturella och organisatoriska praktik på flera nivåer: på mikronivå, mesonivå och makronivå. Mot denna bakgrund är syftet med avhandlingen att utveckla en djupare förståelse för de faktorer som påverkar akademisk förändring. Vidare är syftet att bidra med förståelse för faktorer som kan vara relevanta när en akademisk verksamhet som ska stödja lärare och chefer att förbättra undervisning och lärande ska utformas. En longitudinell studie av lärare på ett nätbaserat apotekarprogram utgör den empiriska grunden för avhandlingen. Studien har genomförts under en 12-årsperiod (2004-2016). En holistisk metod har tillämpats för att kunna undersöka akademisk förändring och utveckling i en undervisnings- och lärandemiljö som stöds av informations- och kommunikationsteknologi (IKT). Metoden har valts för att närmare kunna studera: betydelsen av faktorer som begreppsläggning och undervisningsdesign på den individuella lärarens mikronivå; betydelsen av systemfaktorer som den sociokulturella kontexten på institutionens eller programmets mesonivå; samt strukturella sammanhang på institutionens makronivå.
För att på mikro-, meso- och makronivå kunna studera och förstå komplexiteten i en akademisk praktik har två teoretiska ramverk applicerats: begrepp och förhållningssätt till undervisning (i avhandlingen förkortat CAT) och kulturhistorisk aktivitetsteori (i avhandlingen förkortat CHAT). Avhandlingens empiri består av intervjuer med lärare (n = 57), observationer (n = 27 timmar), studentutvärderingsundersökningar (n = 30) samt policydokument (n = 11). Analysen visar att en kritisk faktor i val och tillämpning av IKT i undervisning på mikronivå är lärarens underliggande syn på lärande och undervisning. På mesonivå, framkom att lärarens möjligheter till förändring och utveckling underlättades av den sociokulturella kontexten på institutionen, där stöd från kollegor och medierande kommunikationsverktyg fanns tillgängligt, men när detta saknades hindrades istället både förändring och utveckling. På institutionens eller programmets mesonivå visade det sig vara betydelsefullt om det fanns möjlighet för lärarna att arbeta tillsammans med att gemensamt utveckla deras akademiska praktik. På makronivå kunde förändring och utveckling hindras av institutionell politik och reglerande policydokument, till exempel när forskning konsekvent prioriterades framför undervisning.
I avhandlingen ingår fem artiklar. En kombinerad analys av dessa fem inkluderade visar att om en djupare förståelse för akademisk förändring och utveckling ska utvecklas så är det centralt att anamma en helhetssyn som tar hänsyn till faktorer på mikro-, meso- och makronivå, samt relationerna mellan dessa faktorer. Utifrån avhandlingens resultat diskuteras design av pedagogiska utvecklingsaktiviteter och hur de kan bidra till akademisk förändring och utveckling. Ett holistiskt tillvägagångssätt som bygger på principerna för Scholarship of Teaching and Learning (SoTL) föreslås. SoTL-initiativ på alla tre nivåer har potentialen att främja akademisk förändring och utveckling genom: utveckling av lärarnas individuella praktik på mikronivå, kollaborativ utveckling av akademisk praktik på institutionens mesonivå samt en genomtänkt institutionell strategi på makronivå som kopplar SoTL till anställnings- och befordringsramar och som identifierar och belönar undervisningskvalitet.
Avhandlingens huvudsakliga kunskapsbidrag är att den pekar ut betydelsen av att anamma en helhetssyn för att förstå akademisk praktik inom högre utbildning, genom att beakta faktorer på mikro-, meso- och makronivå samt relationerna mellan dessa faktorer.