Understanding the Educational Gradient in Mortality

Abstrakt

Det finns ett positivt samband mellan utbildning och livslängd. Individer med universitetsexamen lever i genomsnitt längre än individer med gymnasieexamen som i sin tur lever längre än individer med grundskoleutbildning. Skillnaderna i livslängd är inte mindre i Sverige än i övriga Europa, trots en relativt ambitiös välfärdspolitik. Skillnaderna i livslängd mellan utbildningsgrupper ökar dessutom, speciellt bland kvinnor. Den här avhandlingen sammanfogar teori och empirisk forskning kring sambandet mellan utbildning och hälsa från en rad olika vetenskapliga discipliner och ämnar därmed att bidra till en helhetsbild kring de strukturella, individuella
och beteendemässiga processer som tillsammans skapar och upprätthållerutbildningsskillnader i livslängd. Flera faktorer bidrar till sambandet mellan utbildning och hälsa. Sociala och biologiska processer som har sin grund i barndomen påverkar både individens hälsa i vuxen ålder samt vilken utbildning individen uppnår. En viktig
del av sambandet beror på kompentenser som hjälper individer att mer effektivt inhämta information, ta beslut, samt förverkliga dessa. Utbildning, karakteriserat som inlärd effektivitet, hjälper därmed individer att ta kontroll och förbättra sin hälsa oavsett vilka resurser som finns tillgängliga och vilka villkor som råder. Utbildning kan därmed sägas ha en direkt koppling till hälsa. Utbildning är även indirekt kopplat till hälsa genom att ge tillgång till yrkespositioner samt materiella resurser i form av inkomst men även genom att främja socialt kapital samt genom hälsobeteenden. Avhandlingens empiriska del består av fyra separata kvantitativa studier som baseras på registermaterial. Tre av studierna bygger på svenska nationella register och en studie bygger på registerdata från 18 europeiska populationer. Resultaten indikerar att ökande skillnader i dödlighet mellan inkomstgrupper har bidragit till ökande skillnader även mellan utbildningsgrupper eftersom utbildning är en bestämningsfaktor för inkomst. Både alkohol och rökning bidrar till skillnaderna i livslängd mellan utbildningsgrupper men rökning har spelat en särskilt betydande roll för de ökande skillnaderna bland kvinnor. Rökning är dessutom en viktig förklaringsfaktor för varför lågutbildade kvinnor inte har erfarit samma förbättringar i livslängd som övriga befolkningen. Vidare visar resultaten att höjningen av den genomsnittliga utbildningsnivån i befolkningen har bidragit till ökande skillnader i livslängd mellan utbildningsgrupper i Europa samt att utbildning har en större betydelse för dödlighet bland låginkomsttagare jämfört med övriga befolkningen.

Understanding the Educational Gradient in Mortality

There is a positive association between education and longevity. Individuals with a university degree tend to live longer than high school graduates who, in turn, live longer than those with compulsory education. These differences are neither larger nor smaller in Sweden than in other European countries, despite its ambitious welfare-state policies. Furthermore, educational differences in longevity are growing, especially among women.

In this thesis I look at the structural, individual and behavioral processes which generate and maintain the educational gradient in mortality. This is done by compiling theoretical insights and empirical research from a range of scientific disciplines. In doing so, this thesis aims to contribute to a more comprehensive understanding of the educational gradient in mortality.

Several factors contribute to the association between education and health. Social and biological processes initiated in early life influence both educational achievement and adult health. Education helps individuals become more effective as agents by fostering generic skills such as information-gathering and decision-making. This aspect of education, learned effectiveness, promotes control and health regardless of available resources and prevailing conditions. Education thus has a direct influence on health. Education also indirectly influences health by giving access to better occupational positions and higher incomes, as well as by promoting social capital and healthy habits.

The empirical section of the thesis consists of four separate quantitative studies using register data. Three of the studies use Swedish national register data while one uses register data from 18 European populations. The results indicate that widening income inequalities in mortality have contributed to a widening of educational inequalities in mortality, since education is a determinant of income. Both alcohol and smoking contribute to educational inequalities in longevity, but smoking has played an especially pronounced role in the widening of inequalities among women. Smoking represents a significant part of the explanation as to why women with low education have experienced smaller gains in life expectancy than the rest of the population. The results also indicate that the general trend towards more well-educated populations has contributed to the widening educational inequalities in mortality in Europe and that education is a stronger predictor of mortality among low income-earners than among the rest of the population.