Tvåspråkighet hos döva skolelever: Processbarhet i svenska och narrativ struktur i svenska och svenskt teckenspråk

Tvåspråkighet hos döva skolelever: Processbarhet i svenska och narrativ struktur i svenska och svenskt teckenspråk

Syftet med den här avhandlingen har varit att beskriva tvåspråkigheten hos döva. Mer specifikt har det ena syftet varit att undersöka döva specialskole- elevers färdigheter i svenska. Detta har gjorts genom att pröva en särskild utvecklingsteori för andraspråkslärare Processbarhetsteorin (PT) som i flera tidigare studier av svenska som andraspråk visat sig vara en hållbar teori för att beskriva grammatisk utveckling hos andraspråksinlärare. Det andra syftet har varit att försöka hitta en metod för att jämföra döva skol- elevers svenska och teckenspråk. För detta har narrativ struktur i skol- elevernas berättelser på svenska och teckenspråk undersökts.Kapitel 2 redovisar för döva och hörselskadades språksituation ur ett mer generellt perspektiv. Bl.a. konstaterades att en lång tid av oral undervisning av döva lett till otillfredsställande resultat. Döva hade, på flera sätt, stora kunskapsluckor i bl.a. svenska (se t.ex. Svartholm 1984). Först på 1980-talet kunde trenden vändas i Sverige med ett erkännande av teckenspråk som en viktig utgångspunkt. Därefter kom en rad viktiga förändringar som påverk- ade dövundervisningen, bl.a. nya läroplaner, först på 1980-talet och senare på 1990-talet. Dessutom tillsattes under 2000-talet utredningar vilkas slut- satser betonade teckenspråkets betydelse för döva. Kapitlet beskriver även översiktligt den döva och hörselskadade gruppens situation i Sverige, deras skolgång och hur cochlea implantat under senaste tid påverkat den döva gruppen i Sverige.Kapitel 3 redovisar för den forskning som ligger till grund för avhand- lingens frågeställningar. Den tidigare forskningen kan sammanfattas i fem punkter:· Bedömning av andraspråksinlärares språkfärdighet. Här har fokusen bl.a. lagts på hur man tidigare bedömt inlärarnas interimspråk och vilka redskap som använts för bedömning av inlärarnas språk- färdighet.· Om utvecklingsnivåer hos andraspråksinlärare och hur tidigare forsk- ning beskrivit nivåerna.· Den forskning som finns om dövas tvåspråkighet och hur man bedömt dövas språkfärdighet i båda språken.· En redogörelse av tidigare forskning om teckenspråk inklusive en kortare beskrivning av det svenska teckenspråkets uppbyggnad och188tidigare studier av språkfärdighet i teckenspråk, i synnerhet utifrån etttvåspråkighetsperspektiv. · En genomgång av tidigare narrativ forskning både mer allmänt och ianslutning till studier av teckenspråk.I kapitlet tas också ett viktigt skäl till den här avhandlingens tillkomst upp, nämligen att tidigare forskning påtalat att samband mellan teckenspråks- färdighet och färdighet i t.ex. engelska påvisats för döva (t.ex. Strong & Prinz 2000).En viktig teori som ligger bakom tidigare forskning handlar om samspelet mellan förstaspråket och andraspråket hos språkinlärare. Detta tas upp i avhandlingens teoretiska del, kapitel 4, nämligen Cummins teori om språklig samarbetsprincip i vilket begreppet den gemensamma underliggande färdig- heten (Cummins 1996) är särskilt relevant för avhandlingen. Cummins teori går ut på att inläraren behöver ett stabilt och välutvecklat förstaspråk för att kunna lära sig och utveckla sitt andraspråk. Även presenterar jag i kapitlet begreppet språkfärdighet. Här har jag utgått från Bachman & Palmer (1996) och deras kommunikativa språkfärdighetsmodell. Själva stommen i avhand- lingen utgörs dock av den teoretiska modell som prövas för att undersöka dövas svenska Processbarhetsteorin (PT) (Pienemann 1998) vilken pre- senteras i samma kapitel. Här diskuteras också modellen som möjligt verk- tyg för att beskriva nivåer i dövas svenska. I kapitlet gås också de teoretiska förutsättningarna för den narrativa analysen igenom. Här presenteras Labovs modell för analys av narrativ struktur i berättelser, vilken tillämpats i analys- erna av elevernas berättelser både på svenska och teckenspråk.Det material som samlats in för avhandlingen består av 38 skrivna texter och 34 videoinspelade teckenspråkstexter från elever i årskurs 5 och 10 vid en specialskola, vilket redovisas i kapitel 5. De svenska texterna är återberät- telser från ett och samma stimulus nämligen en Rosa pantern-serie, medan de teckenspråkiga texterna i huvudsak består av fria berättelser. Metoderna för insamling av texterna skiljde sig alltså åt för de båda språken. Det be- rodde på att tidigare erfarenheter visat att det kan vara svårt få ett naturligt flyt i återberättelser på teckenspråk. Bl.a. beror det på om informanter memorerar innehållet i materialet innan de återberättar eller inte. Situationen för svenska är annorlunda p.g.a. skriften. Informanterna får tid att fundera och skriva, och kan titta i materialet flera gånger medan de skriver. Tecken- språkets flyt däremot påverkas mycket om informanten tittar i materialet samtidigt som den tecknar. Viktig syntaktisk information som uttrycks gen- om t.ex. blickriktning går då förlorad.Ambitionen i början av avhandlingsarbetet var att använda samma stimu- lus för svenska och teckenspråk men ett pilottest med stimulusmaterialet som gjordes före den egentliga undersökningen visade att detta fungerade mindre bra vid teckenspråkiga återberättelser. Ambitionen att använda sam- ma stimulus byttes till ambitionen att få så lyckade texter som möjligt på189båda språken. Jag är medveten om att för jämförelsens skull skulle det vara lämpligare att ha ett material som producerats utifrån samma villkor för de båda språken. Samtidigt måste man ta hänsyn till språkens skilda för- utsättningar för att få ett bra analysmaterial.Valet av årskurs 5 och 10 som målgrupper i undersökningen fungerade i stort sett tillfredsställande. Åldersgrupperna passade för syftet. Informant- erna klarade sina uppgifter att skriva och teckna texter med få undantag. Att jag samlade in material från två årskullar för varje årskurs var, så här i efterhand, också ett riktigt beslut. Under arbetets gång visade det sig nämligen att respektive årskursgrupp skiljde sig på flera sätt.Det som kan diskuteras när det gäller val av metod för datainsamlingen är att jag inte alltid fick fram tillräckligt många exempel på vissa strukturer inom PT. Det gäller till exempelvis konstruktioner med predikativ som efter- frågas för PT-nivå 4. Här fick jag endast få exempel på predikativ- konstruktioner t.ex. katten blev sur. (Se 6.7.3.2.) I en framtida undersökning skulle jag överväga att komplettera insamlingsmetoden med en mer styrd insamlingsmetod i form av elicitering för att få fram fler exempel av det slaget.Nedan summerar jag själva resultaten och diskuterar dem utifrån mina frågeställningar som lades fram i samband med presentationen av syftet i början av avhandlingen.

Bilingualism in school-aged deaf pupils: Processability in Swedish and narrative structure in Swedish and Swedish Sign Language

This dissertation examines the language proficiency of school-aged deaf pupils from a bilingual perspective. The first aim of the study is to investigate the Swedish L2 skills of the pupils. This includes testing the validity of the Processability Theory on deaf learners of Swedish as an L2. The second aim is to investigate whether there is a correlation between proficiency in Swedish and Swedish Sign Language (SSL) as suggested in earlier research on deaf bilingualism.This study is cross-sectional and contains data from 38 pupils (grades 5 and 10) from a school for deaf and hearing-impaired pupils in Sweden. The data consists of retellings of a cartoon in written Swedish and of free stories in SSL. For the first part of the study, the Swedish data has been analyzed according to Processability Theory (PT). For the second part of the study, narrative structure in both the Swedish and SSL data has been analyzed. As a theoretical framework, Labov s narrative model is applied.The results show that there is an implicational order in the informants development of Swedish following the predicted grammatical learning order described by PT. The results therefore suggest that PT is a valid theory also for deaf learners of L2 Swedish.The conclusions regarding SSL proficiency suggest that more research about sign language as such is needed to get a deeper understanding of SSL proficiency. The results show that one narrative component of Labov s model – Evaluation – is an important component in SSL proficiency.The results from the comparative analysis show that there is a positive statistical correlation between some Swedish and SSL variables used in this study, suggesting that skills in Swedish correlate with skills in SSL. This means that a well-developed sign language is important for the deaf to learn any written language as a second language.