Towards critical thinking skills in higher education – the case of English courses at Swedish universities

Abstrakt

I denna avhandling undersöks higher-order thinking skills (HOTS) och kritiskt
tänkande i engelskkurser på svenska universitet. Bakgrunden till att undersöka
detta ämne går att finna i policydokument som pekar på att studenters utveckling
av dessa färdigheter är ett mål i både svensk och internationell högre utbildning.
Tidigare forskning visar att det verkar finns en koppling mellan kritiskt tänkande
och andraspråksfärdigheter. Sammantaget pekar detta på en potentiell betydelse
av HOTS och kritiskt tänkande i engelskkurser. Tidigare forskning från andra
länder tyder dock på att studenter inom högre utbildning inte utvecklar HOTS
och kritiskt tänkande i tillfredsställande grad. Därför syftar denna studie till att
undersöka studenters möjligheter till och faktiska utveckling av HOTS och
kritiskt tänkande i fortsättningskurser i engelska vid svenska universitet.
Detta ämne har undersökts i tre delstudier. Den första delstudien har sin
utgångspunkt i teorin om konstruktiv länkning och analyserade
bedömningsuppgifter och lärandemål i fortsättningskurser i engelska. För att
kategorisera bedömningsuppgifter och lärandemål användes den reviderade
versionen av Blooms taxonomi. Den andra delstudien undersökte engelsklärares
syn på och erfarenheter av kritiskt tänkande och HOTS, och bedömning av dessa.
Intervjuer och en enkät användes för att samla in data. Data från både den första
och den andra delstudien analyserades i både lingvistik- och litteraturmoduler.
Slutligen undersökte avhandlingens tredje delstudie studenternas utveckling av
både kritiskt tänkande och färdigheter i engelska som ett främmande språk.
Kritiskt tänkande mättes genom California Critical Thinking Skills Test och
språkfärdigheter mättes genom ett ordförrådstest.
Resultaten visar att kritiskt tänkande och HOTS återfanns i både lärandemål
och bedömningsuppgifter i de undersöka kurserna. Det fanns dock en högre
frekvens av HOTS-lärandemål och bedömningsuppgifter i litteraturmoduler än
i lingvistikmoduler. Medan få skillnader mellan litteratur- och lingvistiklärares
syn på och erfarenheter av HOTS och kritiskt tänkande upptäcktes, talades det
ofta om litteratur som mer lämpat för att utveckla dessa färdigheter. I linje med tidigare forskning om HOTS och kritiskt tänkande uttryckte lärarna ingen
enhetlig förståelse av detta begrepp. Vidare verkade lärare vara medvetna om
vikten av att utveckla studenternas HOTS och kritiskt tänkande. Att inkludera
dessa färdigheter i bedömningsuppgifter kom dock inte utan utmaningar,
såsom tidsbrist.
Vidare visar resultaten att studenterna varken utvecklade kritiskt tänkande
eller färdigheter i engelska mätt med ordförrådstestet. Det fanns inte heller någon
korrelation mellan studenternas förmåga att tänka kritiskt och deras nivå av
språkfärdighet i engelska. Dessa resultat diskuteras i relation till den korta tid
studien pågick samt studenternas redan höga nivåer av kritiskt tänkande och
engelska.