Till-tal och an-svar: En konstruktion av pedagogisk hållning

Till-tal och an-svar: En konstruktion av pedagogisk hållning

Syftet med föreliggande studie är att företa en filosofisk konceptkonstruktion av företeelsen pedagogiskt förhållningssätt. Baserad på Martin Bubers dialogfilosofi ges denna konstruktion en normativ karaktär, varvid pedagogiskt förhållningssätt kommer att förstås som kopplat till en moralisk ledstjärna, därmed representerande en viss hållning. Denna specifika hållning tar sin utgångspunkt i föreställningen att tillvaron är en fråga om till-tal och an-svar. Pedagogisk hållning blir därmed kopplat till en föreställning som säger att det att vara till handlar om att hörsamma, an-svara och till-tala. En sådan pedagogisk hållning kommer då att handla om att samtala äkta och tjäna, att kärleksfullt leda samt att provocera och våga.

Studiens grundläggande koncept till-tal och an-svar är konstruerat så att ett till-tal ges betydelsen av ett adresserat yttrande som har ett budskap till och ställer krav på den det riktas till, medan termen an-svar konnoterar både till det svar an såväl som till det ansvar som till-talet ifråga ställer krav på. Som koncept har till-tal och an-svar koppling till det religiösa kallelse-konceptet, dock återbrukat i en sekulariserad betydelse såsom en fråga om att förverkliga lärarens, elevens liksom ämnets öde. Konceptet till-tal och an-svar knyts i studien både till de traditionellt kvinnliga kallelseschablonerna om modrande, lydnad och anpassning liksom till de traditionellt manliga som talar om ansvar, trofasthet och företagsamhet.

Med hjälp av en metodologisk ansats föreslagen av Gilles Deleuze and Félix Guattari föresätter sig studien att återbruka gamla teologiska koncept såsom kallelse, hörsamhet och ansvar i en pedagogisk kontext, för att på detta sätt upptäcka, sätta ord på och definiera nya aspekter av pedagogiska relationer.

Denna studie kan därmed betraktas som ett inlägg i den pågående konversation som adresserar frågan om lärar-elev-relationer, då genom att konstruera pedagogisk hållning såsom ett filosofiskt koncept utifrån ett existentiellt, normativt och relationellt perspektiv som talar om denna relation som en fråga om att till-talas, an-svara och i sin tur till-tala.

Calling and Respons(e)ibility: A construction of pedagogical creed

The aim of this study is to construct as philosophical conceptualization of pedagogical attitude. Founded on Martin Buber s philosophy of dialogue, the construction suggested in the study takes on a normative character, thus understanding pedagogical attitude as a matter of pedagogical creed. The author proposes a construction where existence is understood as a matter of Calling and Respons(e)ibility. Pedagogical attitude is thus understood in accordance with the notion of paying heed, responsibly responding and calling. As a consequence this conceptualization calls on the teacher to speak authentically, serve, embrace a loving leadership, provoke and dare to take risks.

Within the concept of Calling and Respons(e)ibility, calling means addressing a particular other, whilst respons(e)ibility is a term chosen to make the concept connote to the response as well as the responsibility taken in relation to a particular calling. The concept of Calling and Respons(e)ibility is understood as closely connected to the religious concept of vocation, although recycled in a secularized meaning, thereby put forth as a matter of realizing the fate of the teacher, the student as well as the field/subject. The concept of Calling and Respons(e)ibility is in the study connected to the notions of mothering , obedience and adjustment as well as to the notions of responsibility, fidelity and being enterprising.

Using a methodological approach of philosophical conceptualization suggested by Gilles Deleuze and Félix Guattari, the study sets out to reuse such old theological concepts as vocation, calling, paying heed and responding responsibly in new forms in a pedagogical context, thereby intending to discover, articulate and discern new aspects of that context.

By conceptualizing pedagogical attitude on the basis of an existential, normative and relational perspective, using the notion of calling and respons(e)ability, the study aspires to contribute to the ongoing conversation concerning teacher-student-relationship.