The Swedish Preschool as an Integration Arena

Abstrakt

Den svenska förskolan framställs i allt högre grad som en viktig arena för integration inom svensk politik. Genom att skriva in migrerade barn i förskolan förväntas integration ske. Dock är förskolans potential att främja integration underutforskad.

Denna avhandling syftar till att bidra med kunskap om integration av migrerade barn i den svenska förskolan genom att undersöka hur integration manifesteras samt vilka praktiker och förhållningssätt som stödjer eller hindrar integrationsprocessen. Särskilt fokuserar avhandlingen på hur förskolor hanterar nyanlända familjers första steg in i den svenska förskolan, i en kontext där majoriteten av familjer och pedagoger har svensk bakgrund. Integration används som ett teoretiskt begrepp som förutsätter migrerade familjers inkludering och aktiva deltagande i samhället, samtidigt som deras kulturella och språkliga bakgrunder tas i beaktande (Penninx, 2019). Genom denna undersökning bidrar avhandlingen med värdefull kunskap till både forskning och politik om integration i den svenska förskolan.

Studien har genomförts i två faser och inkluderar fyra vetenskapliga artiklar, två kopplade till varje fas. Först utforskades integration ur förskolepedagogers perspektiv, baserat på en licentiatstudie (Löthman, 2022), som behandlar deras uppfattningar om att arbeta med migrerade föräldrar (artikel I) och barn (artikel II). Därefter utforskades integration in situ, baserat på observationer av nyanlända barns deltagande i undervisningsaktiviteter (artikel III) och kamratlek (artikel IV).

Resultaten visar att integration inte sker automatiskt. Enligt förskolepedagogerna manifesteras integration genom en förändringsprocess hos dem själva, vilken resulterar i en ökad förmåga att identifiera och svara på migrerade familjers behov och perspektiv. Denna process kräver en dialogisk hållning och åtföljs av större kulturell reflexivitet och praktisk flexibilitet.

Analysen av observationer av nyanlända barns deltagande i förskolan indikerar att förskollärares responsivitet främst återspeglas i omsorgs- och rutinaktiviteter, snarare än i undervisningsaktiviteter och kamratlek, där begränsningar för integration finns. Begränsningarna är främst kopplade till otillräcklig uppmärksamhet på språkets roll i kunskapsförmedling och kamratlek, kombinerat med en stark betoning på barncentrerad pedagogik—genomförd som en ”majoritetsbarn-centrerad” pedagogik. Följaktligen riskerar migrerade barn att exkluderas från undervisningsaktiviteter och kamratlek på majoritetsspråket. Dessutom tenderar främjandet av barns fria val under kamratlek, som är inneboende i denna pedagogik, att förstärka bildandet av segregerade kamratgemenskaper.

Sammanfattningsvis visar avhandlingen att migrerade barn som genomgår en ”dubbel övergång” till den svenska förskolan inte blir en del av eller deltar i förskolans verksamhet genom samma förhållningssätt och praktiker som barn med majoritetsbakgrund. Följaktligen är det politiska antagandet att integration sker naturligt genom att skriva in migrerade barn i förskolan missvisande. Avhandlingen understryker behovet av ett större politiskt erkännande av de krav som ställs på utbildningsinstitutioner för att aktivt underlätta integration. Som resultaten visar kräver integration avsiktliga och medvetna ansträngningar—det kräver integrationsarbete. Utan ett sådant erkännande riskerar bördan med integrationsarbetet oproportionerligt att falla på barnen själva.

Denna avhandling föreslår att förskolans integrationsarbete bör fokusera på utvecklingen av: 1) en dialogisk hållning, 2) språkmedvetenhet, och 3) en kritisk utvärdering av hur specifika pedagogiska och didaktiska tillvägagångssätt påverkar förutsättningarna för integration. Tillsammans syftar dessa ansträngningar till att uppnå målet att 4) organisera förskolans praktiker i linje med ett rättviseperspektiv, vilket innebär att anpassa etablerade praktiker i enlighet med migrerade familjers genuina behov och därigenom säkerställa att de har samma möjligheter i förskolan som familjer med majoritetsbakgrund.