The Quality Dialogue. An Activity-Theoretical Study on Systematic Quality Work in a Municipal Preschool Administration

Kvalitetsdialogen. En verksamhetsteoretisk studie om systematiskt kvalitetsarbete i en kommunal förskoleförvaltning

Kvalitetsdialoger, även kallade resultatdialoger, är vanligt förekommande i skolors, förskolors och skolhuvudmäns systematiska kvalitetsarbete. Avhandlingen syftar till att bidra med kunskap om kvalitetsdialoger i det systematiska kvalitetsarbetet, med fokus på spänningen mellan stöd och kontroll. Studiens frågeställningar är: Vad är syftet med kvalitetsdialogen och hur överensstämmer syftet med deltagarnas handlingar? Hur påverkar kulturhistoriskt formade motsättningar kvalitetsdialogens utveckling och funktion? Syftet och studiens frågeställningar undersöks genom en studie i en stor svensk kommunal förskoleförvaltning. Avhandlingen undersöker kvalitetsdialoger som äger rum på enhetsnivå, huvudmannanivå och i skärningspunkten mellan organisationsnivåerna.

En kvalitativ forskningsdesign användes. Empirin består av kommunala dokument och intervjuer där exempel från observerade kvalitetsdialoger och deltagarnas skriftliga reflektioner användes för att stimulera deltagarnas metareflektion. Empirin analyserades med hjälp av tredje generationens verksamhetsteori (CHAT).

Resultatet visar hur kvalitetsdialoger har utvecklats i den lokala kontexten över tid och under påverkan av kulturhistoriskt formade motsättningar orsakade av nationell och lokal policy, kommunal omorganisation och sociala behov. Resultatet visar också att kvalitetsdialogerna drivs av många konkurrerande syften samt att deras funktion påverkas av kulturhistoriskt formade motsättningar. Flest motsättningar kunde identifieras i de kvalitetsdialoger som genomförs i skärningspunkten mellan enhetsnivå och huvudmannanivå. Det är också den kvalitetsdialog om fokuserar mest på kontroll. Kvalitetsdialoger på enhetsnivå respektive huvudmannanivå bidrar i högre grad till att stödja pedagogisk utveckling även om de också spelar roll som kontrollerande mekanism. Resultatet visar vidare att deltagarnas handlingar i kvalitetsdialogerna inte direkt drivs av det gemensamma syftet att främja pedagogisk utveckling och kollektivt lärande eftersom handlingarna riktas mot substitut-syften. Deltagarnas handlingar kan tolkas som ’procedurell uppvisning’. Mot bakgrund av resultatet poängteras behovet av gemensamma förberedelser samt ett välförankrat syfte när kvalitetsdialoger utformas samt noggrann uppföljning.

Abstract in English

Quality dialogues have become increasingly common in systematic quality work which is legally mandated by the Swedish Education Act. The present thesis aims to contribute to knowledge on quality dialogues in local education administrations’ systematic quality work, focusing on the tension between support and control. The research questions are: What is the intended purpose of the quality dialogue, and how does this purpose align with the actions of the quality dialogue participants? How do culturally and historically shaped contradictions influence the development and function of the quality dialogue? The aim and research questions are addressed through a study conducted within a large Swedish municipal preschool administration. The thesis examines quality dialogues occurring at the unit level, the authoritative level, and at the intersection between these two levels of the organisation. A qualitative research design was adopted for the study. The empirical data consists of municipal documents and interviews which were elicited with examples from observed dialogues and participants’ written reflections. The empirical data is analysed through the lens of Cultural-Historical Activity Theory, CHAT. The findings show how quality dialogues have developed locally over time, under the influence of culturally-historically shaped contradictions caused by national and local policy, municipal reorganisation, and societal needs. The findings also show that quality dialogues have multiple purposes and that several culturally and historically shaped systemic contradictions influence the development and function of the quality dialogues. Most contradictions were found in the quality dialogue conducted at the intersection between the unit level and the authoritative level. This is also the quality dialogue most focused on control. Quality dialogues at the unit level and the authoritative level, respectively, focus more on support even though control is also at play. Findings further show that the actions taking place in quality dialogues might not entirely be addressing the shared object of activity because quality dialogue participants’ actions are directed towards substitute objects. Participants display to each other sets of interactional and content-related procedures that could count as procedural display. Based on the key findings, the importance of common preparations when designing quality dialogues and careful follow-up is emphasised.