The emotional learning journey. Cognitive appraisals and information-seeking achievement emotions of Swedish primary teacher students

Abstrakt

Syftet med denna sammanläggningsavhandling är att öka förståelsen för det komplexa och dynamiska samspelet mellan kognitiva beteenden och känslor i lärande- och informationssökningsprocesser. Avhandlingen belyser specifikt processen för lärandet av informationssökningskompetenser genom att studera grundlärarstudenter i relation till en forskningsuppgift. Det är särskilt viktigt att förstå hur grundlärarstudenter lär sig informationssöknings-färdigheter i en forskningskontext. I deras framtida roll som utbildare av elever under deras första skolår är det viktigt att ha sådana färdigheter och andra informationskompetenser, inte bara för en framtida praktik baserad på forskning, utan också för undervisning i informationssökningskompetenser och andra informationskompetenser som väntar dem. Dessutom syftar denna avhandling till att få en djupare förståelse för vilken inverkan stödet från undervisande bibliotekarier har på denna process och hur detta stöd kan utformas på ett sätt som är gynnsamt för studenters lärande och förmåga att söka information.
Avhandlingen består av en systematisk litteraturstudie och en empirisk studie. Den systematiska litteraturstudien utforskade studier om lärarstudenters informationssökningsbeteenden, särskilt om affektiva beteenden samt där studenter hade forskningsuppgifter. Resultaten visade att det finns en forskningslucka gällande studier av icke-normativa och kvalitativa egenskaper hos lärarstudenters informationssökningsbeteenden, särskilt beträffande affektiva beteenden och i relation till forskningsuppgifter.
I den empiriska studien genomfördes semistrukturerade djupintervjuer med sex svenska grundlärarstudenter under en period av 10 veckor i relation till en självständig forskningsuppgift. Analysen av den kvalitativa datan var deduktiv och teoridriven, vägledd av Kuhlthaus information search process modell, Scherers semantic space of emotions och Pekruns control-value theory of achievement emotions. Geneva Affect Label Coder användes för att kartlägga och kategorisera kognitiva beteenden, i form av kognitiva bedömningar, i lärandesituationer och de behäftade och resulterande prestationskänslorna.
I processen att lära informationssökningsfärdigheter identifierades aktivitetskänslorna ilska/frustration, glädje och tristess. De kognitiva bedömningarna som framkallade aktivitetskänslorna var upplevelsen av osäkerhet/säkerhet och negativ/positiv inre motivation. Oro, hopplöshet och hopp var de framåtblickande prestationskänslorna, vilka var resultatet av kontrollbedömningarna osäkerhet/säkerhet och värdebedömningarna misslyckande/framgång. De retrospektiva känslorna var stolthet, glädje, tacksamhet, förvåning och lättnad. Värdebedömningen framgång samt kontrollbedömningarna själv/annan/irrelevant resulterade i de retrospektiva känslorna. Samspelet mellan bedömningar och känslor var komplext och dynamiskt. De var individuellt unika, icke-linjära och iterativa och bedömningarna ledde inte alltid till känslor. Samspelet mellan värderingar och känslor var komplext och involverade återkopplingsloopar, ömsesidiga orsakssamband och dubbla funktioner.
De prestationskänslor som studenterna erfor i relation till den upplevda kognitiva kvaliteten av instruktioner var ilska/frustration, ångest och hopplöshet. De känslor som erfors i förhållande till den upplevda motivationskvaliteten av instruktionerna var glädje och tristess. Osäkerhet och negativ inre motivation/misslyckande framkallade känslor relaterade till kognitiv kvalitet, och negativ/positiv inre motivation och säkerhet bestämde känslor relaterade till hur motivationskvaliteten upplevdes. Det stöd som studenterna upplevde från undervisande bibliotekarier relaterade till elevernas förmåga att behärska instruktionerna och de erfarna kognitiva kvaliteterna.
Denna avhandling har gett ett betydande teoretiskt bidrag till biblioteks- och informationsvetenskap och informationssökningsbeteendeforskning. Den har bidragit till litteraturen om lärarstudenters informationssöknings-beteenden genom att förklara dessa beteenden utifrån ett konstruktivistiskt metateoretiskt ramverk, det vill säga beteenden som konstrueras i en meningsskapande, sök- och lärandeprocess. Som sådan fyller denna avhandling delvis en kritisk lucka, särskilt eftersom inga tidigare studier reflekterar ett konstruktivistiskt metateoretiskt perspektiv i ett forskningsuppgiftssammanhang.
Det specifika teoretiska bidraget är tillämpningen av Pekruns control-value theory of achievement emotions och Scherers semantic space of emotions. Dessa har inte tidigare använts inom biblioteks- och informationsvetenskap och informationssökningsbeteendeforskning och därför ger denna avhandling unika och värdefulla teoretiska insikter. Genom att konceptualisera och teoretisera kognitiva beteenden och känslor som kognitiva bedömningar och informationssökningsprestationskänslor och deras samspel med hjälp av dessa teorier har det visat sig att samspelet mellan värderingar och känslor i de informationssökningsprocesserna är komplext.
Avhandlingen har även gett bibliotekarier vid högskolor och universitet en förståelse för hur studenter upplever stöd och hur de förhåller sig till instruktioners kvalitet. Som sådant kan stödet utformas på ett sätt som främjar studenternas känsla av kontroll över instruktioner och motivationen att utföra dem ökar och underförstått främjar positiva bedömningar och prestationskänslor som är fördelaktiga för lärande och uppnåendet av lärandemål. Dessutom ges förslag på hur lärandekontexten i allmänhet kan utformas genom att konstruktivt länka stödet från undervisande bibliotekarier till lärandemålet och examinationsuppgiften.