Tenacious Documents : Exploring the Allure of Documentation in Swedish Compulsory Schools

Abstrakt

De svenska utbildningsmyndigheterna står inför ett seglivat problem. Lärare har under många år uttryckt missnöje över alltmer utbredda och genomgripande krav på dokumentation. En hel del dokumentation stjäl tid som annars skulle kunna läggas på elevers lärande och att utveckla undervisningen, lyder klagomålen. Under de senaste 15 åren har olika svenska regeringar försökt åtgärda detta problem, men utan framgång. Den så kallade ”dokumentationsbördan” kvarstår. Det svenska utbildningssystemet är inte unikt i att stå inför en ökad administrativ arbetsbörda, men det utgör ett särskilt relevant fall att studera på grund av de samlade insatserna, och det (hittills) gemensamma misslyckandet, av aktörer längs hela styrkedjan att lösa problemet. Denna avhandling syftar därför till att förstå dokumentens ihärdighet genom att utforska dokumentationens dragningskraft i svenska grundskolor. Den ställer frågan hur dokument och dokumentationsarbete växelvis, och ibland samtidigt, kommer att uppfattas som lösningar på problem och som problem i sig själva.
Metodologiskt och teoretiskt närmar sig avhandlingen problemet genom att framhäva dokument som materiellt-semiotiska objekt. Genom etnografiskt fältarbete i skolor, semistrukturerade intervjuer med skolpersonal och dokumentanalys använder avhandlingen en performativ förståelse av dokument, där dokument och de praktiker som följer med dem konceptualiseras som mångfacetterade, oförutsägbara och konstituerande för de sociala relationer som de möjliggör och iscensätter. De analytiska kapitlen visar hur dokument ofta har flera syften, både avsedda och oavsiktliga. Dessa multipla syften framstår ofta som självklara i hur de beskrivs av olika nyckelaktörer som definierar lärarnas dokumentationskrav, såsom styrande utbildningsorgan och digitala lärplattformar. I praktiken är de dock ofta i betydande spänning och konflikt med varandra. Det är även så att trots att dokumenten till synes är djupt involverade i skolornas vardagliga verksamheter, upplever lärarna ofta att dokumenten tenderar att bli frikopplade från de processer de är avsedda att påverka, såsom kvalitetsarbete eller att motverka kränkningar. Denna avhandling undersöker hur denna frikoppling och distansering sker i skolornas vardag.
Avhandlingen drar slutsatsen att vi måste förstå dessa seglivade dokument som existerande i en olöslig spänning mellan att förverkliga demokratiska ideal och att upprätthålla kontroll eller dominans. Det hävdas att denna spänning inte främst existerar på en ideologisk eller idébaserad nivå, utan är socio-materiellt producerad i skolpersonalens vardagliga aktiviteter.