Teaching mathematics with textbooks: a classroom and curricular perspective
Läroboken är ett verktyg som vilket annat som helst, säger Monica Johansson. Som lärare måste du vara medveten om dess tillgångar och begränsningar. Ingen ifrågasätter att läroboken underlättar lärarens vardag, men den kan också utgöra en onödig begränsning när den tillåts styra för mycket. Det händer att man blir alltför låst, säger Monica: en uppgift som inte är tagen ur läroboken kan ofta bli mer dynamisk och öppna upp för andra arbetsformer.
Monica Johansson
Prof.Lars-Erik Persson, Prof. Barbro Grevholm samt Prof. Rudolf Strässer
Professor Jeppe Skott, Danish university of education
LTU – Luleå Tekniska universitet
2006-06-19
Matematikundervisning med läroböcker: Ett klassrums- och läroplansteoretiskt perspektiv
Teaching mathematics with textbooks: a classroom and curricular perspective
Institutionen för matematik
Matematikundervisning med läroböcker: Ett klassrums- och läroplansteoretiskt perspektiv
Avhandlingen Teaching mathematics with textbooks: a classroom and curricular perspective består av fyra artiklar och en kappa. Kappan sammanfattar artiklarna samt beskriver hur dom tillsammans bildar en helhet. Den övergripande problemställningen i samtliga artiklar gäller lärobokens roll i matematikundervisningen.
Artikeln The mathematics textbook: from artefact to instrument beskriver läroböcker i matematik utifrån två aspekter, läroboken som artefakt och läroboken som instrument. Den här artikeln innefattar en litteraturstudie av tidigare forskning på området, nationellt och internationellt. Läroboken som artefakt betraktas och diskuteras utifrån resultat från studier av innehåll och struktur i läroböcker. Läroboken som instrument analyseras med utgångspunkt i hur läroböcker används i matematikundervisningen. Syftet med artikeln är att belysa viktiga aspekter av läroböckers roll i matematikundervisningen.
I artikeln Mathematics textbooks: the link between the intended and the implemented curriculum? diskuteras lärobokens roll som länk mellan den avsedda läroplanen, dvs. det dokument som Skolverket publicerar för att vägleda arbetet i skolan, och den faktiska läroplanen, dvs. det som i själva verket behandlas i klassrummet. Mot bakgrund av läroplansreformerna/revisionerna i Sverige från 1969 och fram till idag gjordes en analys av tre upplagor från en läroboksserie, publicerade under denna tidsperiod. Syftet var att undersöka hur väl läroböcker speglar förändringar i läroplanen. Studien visar att innehållet i böckerna, utifrån vissa aspekter, inte motsvarar de mål som uttrycks i läroplanen.
Den empiriska studien av lärobokens användning i klassrummet redovisas i två artiklar. I artikeln Textbooks as instruments: three teachers way to organize their mathematics lessons beskrivs hur läroböcker bestämmer, inte bara vilka uppgifter som eleverna jobbar med under individuellt arbete utan även vilka exempel som läraren tar upp på tavlan under genomgång, vilka begrepp som tas upp samt hur dessa begrepp introduceras. Den bild som framställs är alltså i mycket hög grad påverkad av lärobokens sätt att presentera matematiken. Hur läraren organiserar undervisningen undersöktes också. Studien visar att eleverna, under stora delar av lektionerna, arbetar individuellt med uppgifter i läroboken. I artikeln Mathematical meaning making and textbook tasks analyseras och diskuteras ett par specifika klassrumsepisoder med utgångspunkt i hur läroboken används. Slutsatsen är att läroboksuppgifter kan ge upphov till svårigheter men också lägga grund för matematiska diskussioner beroende på hur läraren agerar.
Teaching mathematics with textbooks: a classroom and curricular perspective
The thesis consists of four articles and a preamble that introduces the work and links the articles together. The overarching issue that guides this work concerns the textbooks and their use in mathematics teaching in Sweden. The intention of making four different studies was to be able to examine the textbooks and their use in the classroom from different perspectives. All parts of the thesis share the same focus, namely the relationship between the textbook and the curriculum. In this case, the curriculum is seen in a broad sense. It involves the intended, the implemented curriculum and the enacted curriculum. The work is guided by the traditions in the curriculum field in Sweden. This means that the choice of educational content and contextualization of teaching is emphasized.
The mathematics textbook as an object is discussed from different points of view. Some important features and different conceptions of the textbook are highlighted, for example the authorization of a textbook and the role of the textbooks as links between the national guidelines and the teaching of mathematics in schools.
The empirical study of the use of textbooks in classrooms is made up of two parts, one is mainly quantitative and the other is qualitative. The quantitative part of the classroom study shows that the textbook influences not only what kind of tasks the students are working with during the lessons, but also the examples the teacher presents on the board, what kind of concepts of mathematics are introduced and how they are introduced. The organization of the lessons is also discussed. In considerable parts of the lessons, students are working on an individual basis solving tasks in the textbook.
From the qualitative part of the study, one could see that the teacher can get into difficulties because of too much reliance on the textbook. However, one could also recognize that there is room for maneuver and that the teacher sometimes uses this space and deviates from the book. It could for example happen when the teacher becomes aware of some mathematical aspects, which the textbook does not cover. It could also be the case that the teacher uses other resources than the textbook. In all, the study shows the relative autonomy of the mathematics teacher in relation to the most common teaching tool in Swedish classrooms the textbook.