Teachers’ Relational Practices and Professionality

Abstrakt

Den här avhandlingen handlar om sådant som lärare behöver kunna utöver sina ämnen och de ämnesdidaktiska kunskaperna; om lärares relationella professionalitet. Lärare etablerar och upprätthåller i sitt arbete många relationer i syfte att möjliggöra och främja undervisning till sina elever men också mellan sina elever. Detta arbete, lärares relationsarbete, är något man kan lära sig, inte en personlig egenskap utan en kunskap. Lärares arbete och professionalitet knyts till didaktik, som handlar om undervisningens villkor, urval och processer. Alla som har arbetat i skolan har upplevt den komplexitet som uppdraget präglas av. Här behandlas såväl innehållskomplexitet, medelskomplexitet samt syfteskomplexitet. Läraryrket har under olika tidsperioder varit föremål för såväl professionaliseringssträvanden som utsatta för de-professionalisering. Praktisk lärarkunskap är kontextbunden och ibland svår att sätta ord på, och har ibland kallats tyst kunskap. Avhandlingen har ett relationellt perspektiv, vilket bland annat innebär att den inte fokuserar på läraren som individ utan på de handlingar lärare utför i relation med andra, och på vilka slags relationer de försöker skapa i sitt arbete. Elva lärare från förskolan till gymnasiet har intervjuats och observerats, och utifrån deras berättelser och praktiska argument har deras relationsarbete kartlagts och begreppsliggjorts. Detta arbete innebär bland annat att förhandla med elever om förtroendefulla relationer, och att etablera relationer där läraren upplevs som medmänsklig. Arbetet är också inriktat mot att förbättra elevens relation till sig själv, elevens självbild. Dessa relationer begreppsliggörs som undervisningsrelationer, lärar-elevrelationer där undervisning är möjlig. Lärares relationsarbete handlar även om relationer mellan elever, där de använder sig av redan existerande positiva relationer i gruppen, och när relationerna är ojämlika inriktas arbetet mot att balansera dem. Att hantera konflikter och kränkningar tillhör också denna aspekt av relationsarbete, och sammantaget begreppsliggörs arbetet som försök att gestalta undervisningsgemenskaper. Något som har blivit framlyft i ljuset är lärares uppdragsperception. De val som lärare gör i undervisningssituationen har betydelse för hur problemen konstrueras, vilka lösningar som blir möjliga men även för hur ansvaret för att lösa dem fördelas. På basis av resultaten hävdas att det finns tillfällen då relationer i skolan är i behov av hårt och medvetet arbete från lärarens sida för att vara eller bli undervisningsrelationer. Det vill säga, man kan inte ta för givet att villkoren för att kunna undervisa redan är uppfyllda, utan dessa är underbyggda av en mängd subtila relationella förutsättningar. Således finns det en dimension av lärarprofessionalitet som handlar om att hantera och skapa dessa förutsättningar.

Teachers’ Relational Practices and Professionality

This dissertation attempts to deepen our understanding of teachers work and professionality, which involves not only their reasoning about what to teach and how to teach it, but also of what it is that makes education possible. This is accomplished by exploring a highly influential, if underestimated and under-researched, dimension of teacher practice and professionality: the relational dimension, involving the establishment and maintenance of educational relationships with and among students. In the imperatives and challenges of the 21st century the importance of highlighting the relational dimension seems to be a concern of increasing importance. Through interviews and observation that have generated the empirical material, the relational practices of eleven teachers are analyzed in accordance with a particular methodological scheme. Apart from providing a descriptive mapping of these practices, this study presents the practical arguments given by informants to substantiate their use. The numerous examples of relational practices and practical arguments that are herein provided serve to empirically confirm the pervasive relational character of a teacher s work. What emerges is an understanding of an educational relationship, established and maintained by practices that seek genuine human contact with students, and that views relational attributes such as trust, social justice, benevolence, empathy and openness to the other as being of vital importance to the entirety of the educational process. In addition, the practices involving enacting educational communities among students, are shown to have significance for the educational process. What emerges as well is a conception of relational professionality as something that can be learned, meaning that teachers are made, not born. Moreover, being professional is here conceived, in pedagogical rather than sociological terms, as something that involves the quality of a teacher s actions rather than the fact that s/he belongs to a particular profession. The findings of this study strongly suggest that relationships in schools often require conscious attention, rigorous work and delicate negotiations on the part of teachers in order to be (or become) educational. The process of education is sustained by an array of subtle relational conditions. The attempt of the teacher to deal with these conditions requires specific professional experience, understandings and practices.