Syntactic Variation in the Swedish of Adolescents in Multilingual Urban Settings: Subject-verb Order in Declaratives, Questions and Subordinate Clauses

Abstrakt

Avhandlingen undersöker ordföljdsvariation bland ungdomar i några flerspråkiga storstadsområden. Mer specifikt tittar den på hur en del ungdomar idag växlar mellan att använda rak respektive omvänd ordföljd ( å sen vi gick resp. å sen gick vi ) i språkliga kontexter som i standardsvenskan kräver omvänd ordföljd. Sedan länge vet man att användningen av rak ordföljd i dylika kontexter är vanlig i svenska som andraspråk, särskilt på tidiga stadier i andraspråksinlärningen, men det finns även forskare som har hävdat att användningen av rak ordföljd är mycket vanlig i den svenska som talas bland ungdomar i flerspråkiga områden (se t.ex. Kotsinas, 1994). Resultaten från de senare studierna indikerar att ungdomarnas användning av rak ordföljd inte direkt är ett resultat av att de är andraspråkstalare av svenska utan snarare att de använder rak ordföljd, liksom flera andra lingvistiska drag, som ett sätt att markera sin gruppidentitet och markera sin identifikation med den flerspråkiga kontexten. Den aktuella avhandlingen undersöker hur vanlig variationen mellan rak respektive omvänd ordföljd är bland ungdomar i några flerspråkiga gymnasieskolor i Stockholm, Göteborg och Malmö när de deltar i olika typer av situationer. Data inkluderar egeninspelningar, återberättelser, gruppsamtal, redovisningar i klassrummet, skrivna uppsatser samt ett grammatikalitetsbedömningstest.

De övergripande resultaten från studien visar att användningen av rak ordföljd inte är särskilt vanlig bland de studerade ungdomarna. I de allra flesta fall använder ungdomarna omvänd ordföljd i enlighet med standardsvenskan regler för ordföljd i de situationer som har studerats. Samtidigt finns det ett fåtal ungdomar som använder rak ordföljd relativt ofta i flera situationer. Förekomsten av rak ordföljd ökar också generellt i de situationer där ungdomarna pratar kompisar emellan utan att någon vuxen är närvarande. Resultaten tyder på att det inte finns något direkt samband mellan användningen av rak ordföljd och svenska som andraspråk i den aktuella kontexten. De deltagare som använder rak ordföljd verkar inte framförallt göra det som ett resultat av att de fortfarande håller på att tillägna sig svenska som andraspråk. Snarare tyder resultaten på att användningen av rak ordföljd är en språklig strategi som vissa ungdomar, även om de har svenska som sitt förstaspråk, kan använda sig av i vissa situationer för att uttrycka en identifikation med det flerspråkiga området och de olika sätt att tala svenska som karakteriserar området för att visa en samhörighet med sina kamrater, eller för att uttrycka ett motstånd mot något som sker till exempel i klassrumssituationen. Resultaten visar att användningen av rak ordföljd för vissa av ungdomarna är förknippad med en avslappnad, ungdomlig samtalsstil.

Syntactic Variation in the Swedish of Adolescents in Multilingual Urban Settings: Subject-verb Order in Declaratives, Questions and Subordinate Clauses

This thesis investigates the use of word order variation, in particular the variable use of subject-verb inversion and non-inversion in main declarative clauses, among adolescents in contemporary multilingual settings in Sweden. The use of non-inversion in contexts that in standard Swedish require inversion is sometimes claimed to be characteristic of varieties of Swedish spoken among adolescents in multilingual urban areas. The present study includes a wide range of data, both spontaneous and elicited, and explores how common the use of non-inversion is among a relatively large group of participants in different contexts, and how the use of non-inversion is influenced by different demographic, linguistic and socio-pragmatic factors.

The results show that non-inversions are used to a limited extent in all types of data in the studied population. Only certain individuals frequently employ non-inversions in some contexts. Further, no direct link is found between second language acquisition and the use of non-inversion in this study. Factors related to the issue of nativeness, for example participants reported age of onset of Swedish acquisition, only marginally explain the results. In general, examples of non-inversion are employed more extensively, and by more participants, in peer-peer interaction than with adults. The use of non-inversion appears to be part of some adolescents spontaneous language use in certain contexts. More importantly, however, the results suggest that some adolescents employ non-inversions as an active linguistic resource to express their identification with the multilingual environment and the different varieties of Swedish spoken there, to show solidarity with peers, to contest official school discourses, and to play around with linguistic stereotypes.